KAKAFONI Kakafoni

Kakafoni
Recenserad i OJ 2/13

 

KAKAFONI
Kakafoni

Sopåkardilemmat – Pausfågel – Svensk – Spritnäsa – Semester – Flygfä – Sminkad gris – Bäst före 2013

Imogena records IGCD 193/Border, 48 min.
Pelle Eriksson p, dator, Jonathan Gustavsson tp, Pelle Nilsson saxar, Pär Eriksson p synth, Tobias Grim g, Martin Olsson b, Johan Jansson dr.
Insp i Göteborg 2012.

   Betyg 2: ••

Googlar på ”kakafoni”. Betyder ”illalåtande sammanblandning av olikartade ljud särskilt om skrällande dissonanser o dy”. Sen får man naturligtvis också en hänvisning till Pelle Erikssons band Kakafoni. Hans musikaliska idé har varit att blanda modern teknik med samplingar, datorer och elektroniskt skapade ljud och starka melodier.

På gruppens nya cd har Eriksson lyckats med det senare. Han har skrivit flera fina och omedelbara melodier. Sådana som tenderar att fastna i medvetandet och som man kommer på sig att försöka vissla när man sitter i någon tröstlös bilkö eller liknande.

Det elektroniska inslaget är dock försynt och hörs mest som ett försiktigt knaster eller gnissel lite här och där. En del av det kakafoniska som Eriksson utan tvekan skulle kunna utveckla mer. Skulle kunna bli en intressant kontrast till den annars välpolerade musiken.

Denna framförs dock mycket trevligt av gruppens medlemmar där Johan Jansson skapar en aningen stökig och rytmiskt stark grund för flera fina soloinsatser. Jonathan Gustavssons trumpet lyser upp flera nummer och kapellmästaren själv är till sin fördel vid elpianot vid några tillfällen.

Genomgående välspelad och sympatisk musik. Men just sympatisk är väl kanske inte en första association till begreppet kakafoni. I musikaliska sammanhang tänker väl jag mer på till exempel fri improvisation. Gruppnamnet styr därför förväntningarna åt aningens fel håll, hade förhoppningar på lite mer dissonanser!

Jan Strand