Fredrik Kronkvist och hans drömteam på Palladium

KronkvistNYCQ StigL

Ingen tvekan om att altsaxofonisten Fredrik Kronkvist tagit det stora klivet ut i rampljuset bland de stora ! Ett nästan fullsatt Palladium välkomnade stadens egna jazzstjärna med ett jubel som många andra artister, oavsett genre, skulle avundats honom.

Kronkvist har gjort det som säkert flera i branchen bara drömmer om. Han har skaffat sig ett eget drömteam. Fredrik har jobbat med amerikanska musiker tidigare. På den egna planhalvan så att säga och nu tyckte han att det var dags att visa upp sig på bortaplan. Kontakt togs alltså med Fredriks favoritmusiker och det blev”love at first sight”.

Pianist i kvartetten är Aaron Goldberg en klaviaturens trollkarl som inte bara visade prov på stor fingerfärdighet utan, och det är viktigt att säga, stod för en kommunikativ förmåga utöver det vanliga. Jag har sällan mött en jazzartist som så väl och skickligt kompat sina medmusikanter samtidigt som han otroligt snabbt tog upp och bollade vidare, framför allt Fredriks, varenda soloinpass.

Goldbergs stödjande, inspirerande och originella pianospel fick kvällens lyhörda och kunniga publik att gå loss riktigt ordentligt. Jag gissar att merparten av dom var elever och lärare från Malmös många musikklasser. Fredrik Kronkvist har hur som helst dragit en rejäl vinstlott!

AronGoldberg StigL

Basist är Reuben Rogers och han gjorde precis vad han skulle. Han gav gruppen ett glatt och positivt ansikte och ett ordentligt stöd att luta sig mot. Men inte mer, vi i Sverige är ju vana vid basister som Riedel, Stief, Backenroth och andra snabbfingrade baslirare. Bakom trummorna så, Greg Hutchinson, som med sina ibland väl häftiga markeringar kunde väcka liv i de lyssnare som händelsevis och osannolikt nog kunde ha slumrat till. Stor del har han i alla fall i det nästan storbandsliknande sound Fredriks lilla grupp åstadkom.

ReubenRogers StigL

Inledande numret Connected souls blev en lämplig programförklaring för en konsert som blev till en en nästan tre timmar lång uppvisning i lyhörd kommunikation.

Publiken denna kväll på Palladium mötte en Kronkvist som jag tycker vuxit flera tum sen sist. Hans ton är mogen och djup samtidigt som han levererar med både attack och ödmjukhet. Hans solon var genomgående välformulerade och mellan varven prydda med hypersnabba löpningar. Fredrik är ingen pojkslyngel längre. Han är en mogen saxofonist med både pondus och auktoritet.

Merparten av kvällens repertoar var från Kronkvists penna och det var möjligen konsertens lilla svaghet. Att skriva låtar är ingen enkel uppgift. Men man kan ändra andras lite grann och ge dom en personlig touch. Som i Fredriks trevliga version av Softly as in a morning sunrise här döpt till Likely. Vi fick också Fredriks inte oävna arrangemang av In a sentimental mood. En kollega som jag tror Kronkvist lyssnat en hel del på fick en stor klapp på axeln i Cannonbalism, också det ett Kronkvistoriginal, ett riktigt bra sådant dessutom.

FredrikKronkvist StigL

Fredrik Kronkvist ger sig nu ut på turné på med en sprillans ny och kritikerrosad CD i bagaget och med en sång på läpparna.Jag tycker att den här gruppen borde få chansen att visa upp sig på många scener under den stundande festivalsäsongen.Underhandskontakter lär vara gjorda !

Den nu pågående turnén avslutas på Montmartre i Köpenhamn och direkt därefter går man in i en köpenhamnsstudio för en ny skivinspelning med Fredrik Kronkvist NYC Quartet.

Text & bild: Stig Linderoth            

        

Palladium, Malmö den 24 april 2012         

Fredrik Kronkvist NYC Quartet

Fredrik Kronkvist as, Aaron Goldberg p, Reuben Rogers b, Gregory Hutchinson tr