Kvinnlig jazzsång på Gaygala

Primadonnornas primadonna, Birgit Agda Holmberg som hon egentligen hette, men som av Karl Gerhard förärades det rikskända artistnamnet Git Gay, har egentligen inte ett dugg med jazz att göra.

Men såhär ligger det ändå till:
Denna glittrande paljettklädda primadonna assoluta avled i Malmö år 2007 86 år gammal. Då beslöt hennes trogne vän, artistvärden vid Sveriges TV i Malmö, Gert Tornberg, att utdela ett årligt stipendium på 100.000 kronor till artister som verkade i Gits anda. Allt under en jazzigt showig afton.

Första stipendiet gick till Eva Rydbergs artistdotter, Birgitta, och året därpå till Barbro “Lill-Babs” Svensson samt “Babsan” Lars-Åke Wilhelmsson.
Den 4 september i år var det åter dags för de sistnämnda med flera på Malmö Stadsteater/Hipp. Där fick Skånes hetaste dansare i höst fram till mitten av oktober – Rennie Mirro och Karl Dyall (ett succépar i musikalen “Singin´ in the rain” på MalmöOperan) dela på priset. Som tack bjöd de på ett hisnande dansnummer, “Vilken dag!” (från Fred Astaires/Gene Kellys enda gemensamma film) förutsägbart perfekt i varje knyck och häftig stepp.

Men det  hade inte suttit lika perfekt utan Malmötrumslagaren Roger Bergs eminenta storbands uppbackning. Prydligt smokingklädda och drillat spelsugna till max gick det redan i starten av “I can´t stop loving you” som en elektrisk stöt genom den utsålda teatersalongen i en orkesterklang som var så nära Basie´skt 80-tal man kan önska sig. Inte minst för Bergs Butch Miles-inspirerade och beundrade utspel.

Den jazziga temperaturen gjorde ytterligare knyck då Malmöbosatta sydafrikanska sångerskan Lady Lynette Koyana med härlig rytmkänsla, personlig diktion fick alla i gungning till Frank Fosters “Shiny stockings” och gamla “Cow Cow Boogie”. Den senare har jag inte hört i storbandstappning sedan Mel Tormé sjöng in den med Rob McConnells storband i slutet på 80-talet.

Malmövibrafonisten Bengt Ahlcronas dotter, Sara, tog chosefritt och charmigt över i Marylin Monroe-intimiteten “I wanna be loved by” och som röstlik ung Ella Fitzgerald i “A-Tisket A-Tasket”. Understrykande all motivering varför hon erhöll Harry Arnold-stipendiet på Malmös Pildammsscen för ett antal år sedan.
Andra överraskningar var koloratursopranen Hannah Holgersson, verksam i Österrike. Denna näktergal från Höör kunde sadla om från dockan i operan “Hoffmans äventyr” till en karismatisk sensuell Helen Merrill-påverkad version av balladen “The very thought of you”. Det är alltid våghalsigt att bryta sig ur sin vanliga genre men Hannah bottnade verkligen i texten som minst sagt gav den manliga publiken rejäl “ståpäls”.

Roger Berg drev sitt storband mot vidare övertygelser som ett Nordens bästa i bland annat “Sing, sing, sing” där han själv fick generösa ytor för skickligt hantverk med stockar, pukor och cymbaler. Inte så lite erinrande om den musikaliska överklass man kan finna hos anonyma Las Vegas-storband. Solistiskt space bjöds även applådretande trombonisten Calle Lindberg, Lund, med bländande utspel i ett överraskande fyndigt arrangemang av gamla “O sole mio”.

Apropå gammal så visade även Barbro “Lill-Babs” Svensson inte oväntat upp sin kända men sällan uppvisade jazzfeeling i “Nobody does it like me” med härlig studs i både röst och välbevarad fysik.
– När man som jag har hållit på i 50 år, vad gör man? Jo, då kör man, annars dör man! poängterade hon med karakteristiskt patos.

Det gör däremot inte Git Gay-galan som efterlängtat kommer tillbaka – samma tid, samma plats och med Roger Bergs förträffliga storband som stomme till nya artister även nästa år.

Christer Nilsson

Git Gay-gala
Malmö Stadsteater 4 september 2010
Rennie Mirro, Karl Dyall, Lady Lynette Koyana, Sara Ahlcrona, Glenn Wish (Åhstedt), Siw Malmqvist, Ann-Louise Hansson, Barbro”Lill-Babs” Svensson, Hannah Holgersson, Roger Bergs storband med flera