Lekverk leker med klapp & klang

Lekverkmedgaster_fotoND

Få grupper har ett så passande namn som den spralliga trion Lekverk. Ytligt sett är leken ibland en smula corny. Som när gruppmedlemmarna inleder med att parta på en vattenflaska och låta drycken sippra nerför hakan. Eller när det rytmiska oraklet Jon Fält leker elektrisk rakapparat med ett av sina många slagverkstillbehör. Lekfullt är det också när trions klaviaturdomptör Adam Forkelid avannonserar ett originalnummer med att den här låten lät inte som förra gången. Och säkert låter den inte heller på samma sätt nästa gång…

Men när Lekverk leker på allvar, det vill säga med all den ekvilibristiska förmåga som trion förmår, då är lekfullheten inkorporerad i en musikalisk kontext som man bara måste ge sig inför. Då sitter alla grundkomponenterna på rätt plats. Kluriga melodier, fräcka harmonier, ett sjuhelsikes sväng och tajt hela vägen till sista taktslaget. Dessutom med häftig dynamik och grymma improvisationer, oavsett det är pianot, basen eller trummorna som styr ljudbilden.

Ju friare musik, desto viktigare att se den live. Absolut är det så och inte minst Jon Fälts formliga slagverksorgier är en fröjd även för ögat. Just därför att man då så tydligt kan studera hur impulsivt och samtidigt bergsäkert rytmiskt han agerar. Ständigt i telepatisk samverkan med de två övriga; basisten Putte Johander och pianisten Adam Forkelid. Okej att det är på lek, men en och annan ambitiös repetitionsafton har säkert förekommit.

JonFaltLekverk_fotoND

När Lekverk efter inledande trionummer bjuder in tre blåsare växer kalaset till en mindre orgie i klapp och klang. Karin Hammar trombon, Thomas Backman altsax och klarinett samt Elin Larsson tenor- och sopran firar triumfer med snygga och tätt hopfogade ensembler. Trots att mötet sker för första gången sitter det som en smäck. Kul solon bjussar förstås alla tre gästerna på; i ett sådant här sällskap duger det inte att hänga läpp!

När Lekverk kallar in ännu en gäst är det dags för Kristin Amparo. Varpå OJs utsände spetsar öronen litet extra, eftersom skön Amparo har en så särdeles vacker stämma. Tyvärr blir det inte så mycket solosång. I stället bjuder Kristin Amparo upp en kör bestående av fem färgstarka damer. Inget fel i det, kvintetten gungar sig fram på afrikanskt manér med suggestiva och repetitiva klangsjok. I den täta massan av musikälskare nedanför Galejans höga estrad kan man skönja mängder av varma leenden och mjukt svängande kroppar.

Känslorna och entusiasmen i den talrika publiken når sitt klimax när den unike musikanten, munspelaren, sångaren och inte minst pianisten Mats Öberg får fritt spelrum. Hans ordlösa vokalinsatser skapar gåshud och finalmelodin med Adam Forkelids inkännande piano och Mats Öbergs ytterst själfulla munspel lockar fram ett mäktigt publikjubel. Hade vi inte redan stått upp, ja då hade vi med all säkerhet rest oss.

Denna konsert var värd en standing ovation.

Leif Domnérus

Sthlm Jazz Fest på Skansen, fredag 17 juni på Galejan.
Lekverk

Adam Forkelid klaviaturer, Putte Johander bas & Jon Fält slagverk. Dessutom gäster.

MatsObergLekverk_fotoND