MAGNUS LINDGREN – Batucada Jazz

magnuslindgrenbatacuda.jpg

 

 

 

 

 

Recenserad i OJ 6-2009

 

 

Magnus Lindgren
Batucada jazz

Alligator – Elbow style – Rio shadow – Copaflat – Soofa – Farofa – Flutish – Dalodrum – Djungledance – Batucada jazz – Never let go – No more words

Gazell GAFCD-1104 / www.gazell.net / tid 62 min

Magnus Lindgren ts cl fl voc b perc g, Kiko Continentino p, Leonardo Amuedo g, Armando Marcal perc voc, Pirulito perc, Sebastian Notini perc, Robert Ikiz perc, Ney Conceião b, Magnum Coltrane Price b voc, Fredrik Jonsson b, Magnus Persson dr, Carlos Mazula voc, Renato and Eder voc, Sandinho voc, Alexandro voc, Nils Landgren tb.

Insp 2009 i Rio de Janeiro

••••

Att mångsysslaren och multibegåvningen Magnus Lindgren är en musikskapare som inte står främmande för att pröva nya uttryck är välkänt, och hans senaste koncept, Batucada Jazz, är inspirerat av brasilianska slagverksgrupper och deras rytmer.

Besättningen på denna cd skiljer sig på bland annat piano, gitarr och slagverk från den grupp som under sina turnéer höjt medeltemperaturen denna ostadiga sommar och kyliga höst. Det har varit en sann upplevelse att köras över av det magnifika utspel som blir resultatet när de många slagverkarna kokar sin brygd bakom gitarr, bas, piano och Lindgrens instrumentarsenal. Den studioinspelade Batucada Jazz ligger inte långt efter liveframträdandena i intensitet och hetta. Här möts Mongo Santamaria, Herbie Mann och Santana, och alla mår prima. Tungt gungande eller lättflytande rytmiskt presenterar bandet vad som genomgående är Magnus Lindgrens egna kompositioner och arrangemang.

Det blir en väl varierad kompott, med väl profilerade melodier och ett storslaget tryck. Det är svårt att välja, men den tillbakalutat gungande Soofa är en av höjdarna, med Magnum Coltrane Prices sköna röst och tunga basspel. Dalodrum är en låt som kastar loss från den genomgående rytmiken och ger mer utrymme för improvisation i en återhållsam omgivning.  nnars är musiken som sig bör utpräglat rytmisk och därtill ofta kraftfull och fysisk, vilket understryks av den utmärkta produktionen som låter även de djupaste slagverken komma till sin rätt.

Det må ha gått femtio år sedan bossa novan mötte jazzen, men den totalintegrering av musikformerna som Magnus Lindgren står för är fräsch, varm och oemotståndlig.