MARK SOLBORG TRIO Feat Herb Robertson & Evan Parker The trees

MarkSolborg
Recenserad i OJ 3-13

 

MARK SOLBORG TRIO Feat Herb Robertson & Evan Parker
The trees

The whip – Hophornbeam – Dogwood – Skyraekker no 1 – Oak and the alder – Skyraekker no 2 – Chestnut and the woods – Apples, apples – Dark boat – Closure

ILKmusic ILK 199CD/ilkmusic.com/ tid 48 min.
Herb Robertson tp org kalimba (tumpiano) vo, Evan Parker ts ss kalimba perc, Mark Solborg el-g ak g, Mats Eilertsen b, Peter Bruun dr kalimba perc.
Insp i Köpenhamn 14 juli 2011.

   Betyg 4: ••••

Mark Solborgs dansk-norska trio med två internationella gäster: Herb Robertson har ibland varit i Danmark och spelat med Solborg som duo och medverkat i Pierre Dörges New Jungle orchestra. Hur mycket Evan Parker varit i Danmark är jag mera osäker på. Men här finns alltså båda dessa musiker som inbjudna gäster i Solborgs trio.

Ibland spelar alla fem tillsammans, men man delar också upp sig i mindre kombinationer. Musiken är gles och spröd och ofta vacker. Melodisk kan man kanske säga, fast inte i ordets konventionella mening. Fritt improviserad musik som därmed är lite lättare att ta till sig, jämfört med musik som är mer ljudskapande i grunden och mer upplöst och kaotisk. Sen finns naturligtvis några stökigare partier också!

Lyhört samarbete finns mellan de fem musikerna, där man understödjer och kommenterar och för musiken vidare. Omväxlande lyssnar jag till detta samspel och till de fantastiska musiker som finns i denna kvintett av improvisatörer. Evan Parker använder sitt stora tekniska kunnande, men sätter det hela tiden i den musikaliska fantasins tjänst.

Ett ständigt flöde av idéer och infall som aldrig är desamma. Robertsons trumpet har inte samma sömlösa karaktär, tonen har en mer attackerande prägel, men kontrasterar därmed fint mot Parkers spelsätt. Solborg är ibland i bakgrunden, i ”kompet” skulle man kanske säga i en mer traditionell jazzkvintett, ibland spelar han solopartier där han utforskar udda klanger men också längre tonföljder.

Självklart på ett sätt musik som kräver en arbetsinsats av lyssnaren, men samtidigt musik med en spröd och lyrisk karaktär, som den som är ovan vid fri improvisation borde kunna ta till sig. Musik värd en omväg!

Jan Strand