MARTIN TINGVALL En ny dag

MARTINTINGVALLEnnydag
Recenserad i OJ 6-12

MARTIN TINGVALL
En ny dag

En stjärna faller – En början – Debbie and the dogs – Efter vi skildes åt – En ny dag – Det är åska i luften – Så hissas flaggan på midsommarafton – Utan ström i Harare – Till dem därhemma – Kvällens sista dans – Myggan som inte ville dö – När barnen sover – Dagens slut – Karlavagnen
Skip records/SKP 91172-2 /Plugged/tid 49 min
Martin Tingvall p. Ingen uppgift om insp.
Betyg 4: ••••

Det kräver sin man att framträda som solopianist, men det klarar Martin Tingvall av med bravur. Han har utvecklat ett sound, som jag självsvåldligt associerar med både Keith Jarrett och Jan Johansson. Han har en fin lyrisk ådra, såväl som en känsla för bluesgospelsväng a la just Keith Jarrett, vars frasering och anslag han verkar ha tagit intryck av, åtminstone enligt min personliga tolkning.

Han kan konsten att förena ett nordiskt vemod med bluesig känsla – som i Debbie and the dogs och i Utan ström i Harare samt i Åska i luften med sina spänstiga rytmer, utvecklade i fint koordinerat samarbete mellan höger och  vänsterhand.

Så hissas flaggan på midsommarafton har lite karaktären av en psalm, för övrigt genomsyras Tingvalls kompositioner av en stor dos svensk folkmusik. Talangfullt och dynamikt, såväl som lyriskt finstämt. Min favorit är Myggan som inte ville dö – verkar vara en livaktig liten insekt…

Tingvall har sinne för öronvänliga melodier och harmoniföljder, en kul sak händer i En början där han ramlar ner i ackord som vi förknippar med den spanska flamencomusiken, för att sedan återgå till det för oss normala. En angenäm bekantskap, Martin Tingvall!

Per Wikén