MATHIAS LANDÆUS TRIO – Opening


Recenserad i OJ 2-10

 

MATHIAS LANDÆUS TRIO
Opening

Opening Song – Höghussommar – What a wonderful world – Boy cow – Angela´s place – Strip comic – Can´t help falling in love – Family tree – Perfect harmony – 23 and waiting – Surroundings.

MA Recordins M081A/tid 56 min

Mathias Landæus p, Palle Danielsson b, Jon Fält dr. Insp i Stockholm i april 2009.

Betyg ••••

Om matematikens lagar stämmer så borde denna utgåva vara Mathias Landæus sjunde fonogram i eget namn. Och denna cd är en fullträff musikaliskt sett och inspelningsmässigt likaså.

Sedan senaste utgåvan har Mathias Landæus ytterligare finslipat sin spelstil. Hans känsliga, smeksamma attack på tangenterna samt omsorg om varje enskild ton får instrumentets innanmäte att sjunga sinnliga melodier. Hans anslag är mjukt och lockar fram en mycket specifik stämning av ljusreflexer i ett annars dunkelt rum. En stämning där känslan löper jämsides med det på en gång fundersamma och lustfyllt personliga uttrycket med en släng av impressionistiska tongångar.

En stillsam fördjupad klangvärld öppnar sig härmed för lyssnaren. De stundtals spröda pianotonerna fångas upp och får stöd av klangfärgen i Palle Danielssons bas och de svepande vindlika, stundtals viskande ljuden från Jon Fälts slagverk.

Av de ingående kompositionerna är nio stycken komna från Landæus egen hand. De två övriga har sitt ursprung hos amerikanska kompositörer. En av melodierna var för många år sedan en världsschlager utförd av Louis Armstrong.

Den andra, Can’t help falling in love, är förstås den gamla franska visan känd som Plaisir D’ Amour ursprungligen komponerad av Martini il Tedesco, men senare amerikaniserad. Den får i denna mästerliga trios version nytt liv, ett nytt skimrande liv. Här spelar också Palle Danielsson solo på ett både inkännande och avväpnande sätt. Ljudet från hans klart tonande instrument utgör mer än en spets i triangeln eftersom hans musikaliska medvetenhet håller tempot vid liv och samtidigt är en musikaliskt sjungande del i respektive komposition.

En stark närvaro i det musikaliska flödet uppvisar även Jon Fält som fångar upp tonerna som kommer från kollegerna och bollar tillbaka dem med sitt lätta handhållande av både stockar och vispar.

Rekommenderas oförbehållsamt!

Leif Wigh