Ny bok om Jazzklubb Fasching

Nu är boken Fasching släppt. I boken berättas för första gången hela historien om klubben, genom kriser och framgång, i storformat på 256 sidor med över 200 bilder och illustrationer. Boken ges ut av Carlsson Förlag, skriven av författaren och journalisten Göran Jonsson som 2018 kom ut med den hyllade boken om jazzens hundraåriga historia i Sverige – Frihetens blå toner – En berättelse om jazzen i Sverige på samma förlag.

Detta är den första historiska boken om Fasching som publiceras. Erik Centerwall skrev boken Jazz – en kärlekshistoria till Faschings 15-års jubileum, 1992 som i stora drag mer dokumenterar musikers förhållande till musik och Fasching, Lars Westin gjorde då en kortare sammanfattning av klubbens första 15 år i slutet av boken.

Jazzklubb Fasching i Stockholm är unik i världen eftersom den ägs av jazzmusikerna själva och dess publik. I den lokal på Kungsgatan där Fasching ligger har det spelats jazz ända sedan 1930-talet, först för en dansande och därefter för en lyssnande publik. Fasching fanns egentligen redan 1967 när det var ett diskotek i dåvarande dansrestaurangens Zanzibars lokaler.  Namnet Fasching kommer från det gemensamma karnevals- och fastlagsfirandet i Tyskland som utvecklades redan under 1600-talet. Idén att kalla det nya diskoteket på Kungsgatan för Fasching fick Bosse Halldoff (äldre bror till filmregissören Janne Halldoff). 1977 tog Föreningen Sveriges Jazzmusiker (FSJ) över driften efter att ha hyrt lokalen i andra hand i ett par år. Pianisten Claes Göran Fagerstedt klev in som direktör för Fasching 1978 och var även jazzklubbens huspianist under flera år.  Lokalen på Kungsgatan 63 är anrik och har funnits som en del av Oscarsteatern sedan 1906.

Idag har Fasching under mer än 40 år fungerat som jazzklubb och långt över 10 000 konserter har genomförts. Världsstjärnor som Chet Baker, Chick Corea, Wayne Shorter, Brecker Brothers, Monica Zetterlund har alla framträtt här, liksom den svenska jazzens alla stora namn och blivande stjärnor. Utöver jazz i alla dess former kan man lyssna till blues, funk, hiphop, progg, soul och worldmusic.

På 1990-talet gjorde klubben Blacknuss stor succé och senare blev soulklubben Soul en populär långkörare. Att driva Fasching har stundtals varit en kamp för överlevnad, inte minst under coronapandemin som slagit hårt mot landets alla musikarrangörer, klubbägare och kulturlivet i stort.

Hur föddes idén att skriva en bok om Fasching, Göran?

-Jag hade releasekalas för min bok Frihetens blå toner – En berättelse om jazzen i Sverige (Carlsson Förlag) i september 2018 på Fasching. Det blev succé och drygt 200 personer kom. I samband med den bokreleasen fick jag en förfrågan från Faschings VD Eric Birath om jag kunde tänka mig att skriva en bok om Faschings historia. Jag tänkte att det skulle ligga bra i tiden för mig och såg att Fasching-boken kunde bli en direkt fortsättning på Frihetens blå toner så jag tackade ja till uppdraget. Det passade in väldigt bra i min planering dessutom då jag hade fått ett vistelsestipendium av Munthestiftelsen att bo i Axel Munthes Villa San Michele på Capri. I princip så skrev jag klart boken där på Capri förra sommaren 2019. Sedan blev det ett långt efterarbete att hitta bilder som skulle clearas med fotografer och pusslas ihop, det slutliga manuset lämnade jag till förlaget redan förra hösten.

-Vi hade ett möte med förlaget i början på mars tidigare i år, tanken var då att boken skulle komma innan sommaren men sedan sköt vi fram det på grund av coronapandemin, sedan hörde jag ingenting, bokprojektet lades helt på is. Man visste ju ingenting, skulle Fasching överleva? skulle bokförlaget överleva? I september i år hörde Eric Birath av sig igen och berättade att de ville att boken skulle släppas oavsett om klubben skulle gå omkull, då fanns åtminstone en historisk återblick om så skulle bli fallet. Eftersom det hade förflutit tid var jag tvungen att uppdatera texten och fick skriva ett nytt intro inför releasen nu i december.

Hur inleddes själva researchen för att samla in material?  

-Det finns ju en del om Fasching i Frihetens blå toner så stora delar av grundresearchen hade jag ju redan gjort. Orkesterjournalens (numera Jazz) arkiv har varit en huvudkälla till båda mina böcker. OJ har ju funnits sedan 1933 och täckt in hela den svenska jazzhistorien. Jag hade ju redan gått igenom Orkesterjournalen grundligt en gång tidigare men jag kände att jag var tvungen att göra det en gång till så jag inte missat någon vitalt som skrivits om Fasching. Jag fick sitta på Stadsbiblioteket och Kungliga Biblioteket och göra samma jobb igen eftersom OJ:s jazzapp som innehåller samtliga nummer digitalt inte hade satts i bruk då. Jag gjorde även sökningar i dagspressarkiven men det var bökigt eftersom man även fick upp alla radannonser som Fasching hade varje vecka. Jag har även kompletterat med samtal jag haft med nyckelpersoner som på något sätt är kopplade till Fasching om deras minnen, jag har fått väldigt motstridiga svar, de jag pratat med minns väldigt olika.

Har det skrivits mer om Fasching i media under vissa perioder? -Ja jag har kommit fram till att periodvis under 70-80 talet så skrev dagspress om Fasching på ett sätt de inte gör idag. Det var inte bara konsertrecensioner utan även nyhetsartiklar och intervjuer. 1994 då klubben Blacknuss startade (under ledning av dj:n och trumslagaren Martin Jonsson och dj:n Conny C. Lindström (red.anm.) skrev många tidningar som Nöjesguiden, Expressen samt dagspress om Fasching. Bengt Strokirk som chefade för Fasching då syntes mycket i media under denna period, under hans tid var klubben offentlig på ett väldigt påfallande sätt.

När infann sig Faschings guldålder? – I kapitlet Guldålder belyser jag just detta. Från mitten av 80-talet till 2000. Om man tänker internationella artister var Faschings guldålder under Bengt Strokirks ledarskap. Det var då flest stora amerikanska artister spelade få Fasching. Chet Baker spelade flera gånger där till exempel, den artistiska guldåldern skulle jag säga var under denna period men rent ekonomiskt är Faschings guldålder faktiskt nu. Fasching har aldrig haft så bra ekonomi som nu, fram till pandemin bröt ut har klubben aldrig haft så många besökare. -Jag har försökt skildra alla förändringar som skett på Fasching genom åren. Utvecklingen har ju gått från när klubben drevs helt ideellt, när de hade kronisk dålig ekonomi och då det bara skulle spelas svensk jazz vilket inte funkade ekonomiskt och klubben var på väg att gå i konkurs till hur klubben med åren alltmer professionaliserats. Jag belyser även vikten av Faschings Vänners bildade 1989 och när konkursen kom 2002. Hade Fasching inte arbetat utifrån en profilerad inriktad företagsamhetsmodell  hade inte Fasching funnits kvar idag. Idag känns klubben solitt på ett annat sätt, med en stabil sund ekonomi i botten.

Är du nöjd med slutresultatet? – Ja det får jag nog säga att jag är. När folk frågade mig innan boken kom ut sa jag att det blir ungefär 50% bilder, 50 % text men så blev det ju inte. Det är betydligt mer foton nu om man räknar i sidantal, minst 2/3-delar nästan 3/4-delar foton, det är ju i mångt och mycket en fotobok med material som spänner över hela Faschings existens från start till dags dato. Det är ju en massa namnkunniga musiker som inte nämns i text överhuvudtaget men som finns dokumenterade på bild. Den hjälp jag fått av Eric Birath, Roger Bergner (Svenskt Visarkiv) och formgivaren Johannes Bohlin som varit behjälpliga med bilder har ju också varit ovärderlig.

Boken går b la att köpa via Faschings hemsida Följ länk här: https://www.fasching.se/boken-om-fasching/

Patrik Sandberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.