Nyberg/Angell/Wallentin på Hotell Hellsten 11/11

Den lilla hotellbaren, med sin absurda koloniala inredning, en trött novemberkväll. Och tre röster. Lina Nyberg blåser lätta korta tonpustar, Erika Angell ligger på långa svepande linjer, medan Mariam Wallentin helt sakligt läser en anatomisk text om ”humans and other mammals”. Och när texten når in till de varandra omslingrande inälvorna låter Nybergs och Angells röster som om kontaktmikrofoner fästs på tarmars arbete.

Absurdismen är hela tiden mild, framförandet präglas av lyssnandet till varandras röster lika mycket som av uttryck. Koncentration, utan teatrala åthävor. Det är fint, vackert – och kanske, när inälvorna blivit mer av älvor utan inre, en aning kraftlöst, en liten aning för vackert. Men jag gungar också med, införd i rösternas kroppslighet. En första konsert, ett första möte med lyssnare och rum – och här finns något uppenbart utvecklingsbart, något jag vill höra mer av. Även så här kan improvisationsmusik låta.

Nyberg/Angell/Wallentin,
Hotell Hellsten, Stockholm 11 november 2010 andra set

Ulf Olsson