OJ nummer 2 ute!

OJ-2 2012 cover

OJ nummer 2/2012 finns nu hos välsorterade återförsäljare! Men det är förstås billigast och bekvämast att prenumerera!

Artiklar, intervjuer och recensioner av skivor, konserter och böcker – tlll exempel detta:


Gyllene Skivan till Tonbruket

1 Tonbruket

Tonbruket får Gyllene Skivan 2011 för sin platta Dig it to the end.

Ska man tolka “dig” som i gilla eller som i gräva?

”Både och. Precis som man vill!”

Så svarar Dan Berglund på frågan. Fritt fram alltså. Inte nog med att gruppen får Gyllene Skivan, tidigare i år fick de också en Grammis för Årets bästa jazzplatta.

Riktiga guldgrävare är vad de är.

Robert Ikiz

Ikiz 16

Slagverkaren Robert Mehmet Ikiz är aktuell med Checking In, hans första skiva i eget namn på eget bolag.

Han är ordinarie medlem i Nils Landgren Funk Unit, Magnus Lindgrens Batucada Jazz och Dan Reeds band.

OJ:s Patrik Sandberg träffade Ikiz efter de tre releasespelningarna i Stockholm, Paris och Berlin.

Ed Epstein

Epstein 18

Från El Paso i Texas via Kalifornien och Oregon till Stockholm.

Saxofonisten Ed Epstein är numera sedan ett antal år acklimatiserad skåning och Lundabo. Här följer en skildring av hans resa.

OJ:s Stig Linderoth har samtalat med Ed och också utsatt honom för ett, skulle det visa sig, inte helt lätt blindtest.


Saxofonen

Saxofonen

Saxofonen med sin ormliknande form sågs i början av 1900-talet som ett syndigt underhållningsinstrument spelad av clowner. När tenorsaxen
på allvar gjorde entré i jazzen blev den nya musikformen aldrig sig mera lik.

Idag är saxofonen kanske jazzens mest populära instrument.

Leif Wigh följer här i tenorsaxens och dess utövares ljudspår.

New York Contemporary Five

NYCF 20

En av det tidiga 1960-talets viktigaste grupper för jazzens utveckling mot ett friare uttryckssätt var den kortlivade New York Contemporary Five (NYFC).

Gruppen bildades i New York sommaren 1963 inför en kommande turné till Skandinavien och upplöstes redan hösten samma år.

Här berättar Roger Bergner om gruppens korta men banbrytande musikskapande.

Jazzlegender x 3


Minnenas Arkiv 24

Svenska jazzlegender samlade på tre dubbel-cd är resultatet av Jan Bruérs efterforskningar. Han har åter stått på huvudet i arkiven.

Tidigare var Jan Bruér den drivande kraften bakom 10 maffiga utgåvor med svensk jazz från seklets början till 1969.

Bortglömda musiker: Ken McIntyre och Herbie Nichols


Borgglomd 40
I förra numret av OJ inledde vi en liten serie över musiker som borde ha förtjänat större uppmärksamhet. Här berättar vi om saxofonisten Ken McIntyre och kompositören/pianisten Herbie Nichols.


George Duke

GeorgeDuke 44
1966 spelade han in sin första skiva. Målet var att försörja sig som jazzpianist i Bill Evans anda, men ett möte med Frank Zappa ledde till att hans karriär tog en helt annan riktning.

För ett tag sedan spelade George Duke på Fasching. OJ:s Tomas Tornefjell träffade honom.

 

Vaxdax – i örat på en discaholic

Discaholic 46

Vaxet. Vinylen. Skivan. Plattan…

Denna kära bit av transformerad jordkraft, med musik och ljud graverat i tätt parallellt liggande spår, i dess underbart estetiskt tilltalande form. I så många olika varianter, färger och storlekar. Ljudbärare. Kulturfenomen. Objekt.

Här inleder OJ en ny serie där ni läsare kan ställa alla möjliga och omöjliga frågor om vinyl till discaholicen Mats Gustafsson.

 

Scenrecensioner

PaScen


Skivrecensioner

Skivrec

 

och OJ:S skivklubb Music Row

MusicRow

 

 

för jazzens utveckling
mot ett friare uttryckssätt,
var den kortlivade
New York Contemporary
Five (NYFC). Gruppen bildades i New York
sommaren 1963 inför en kommande turné
till Skandinavien och upplöstes redan hösten
samma år. Här berättar Roger Bergner
om gruppens korta men banbrytande
musikskapande