OJ nummer 3 ute!

Cover Skugga

OJ nummer 3/2012 finns nu hos välsorterade återförsäljare! Men det är förstås billigast och bekvämast att prenumerera!

Artiklar, intervjuer och recensioner av skivor, konserter och böcker – tlll exempel detta:


Lars Grip sjunger ut om OJ:s situation, ägarnas ansvar och vad man kan göra

Ledare

Läs texten här!  (pdf-fil öppnas i separat fönster)


Joëlle Léandre


6 Leandre


Yrväder är väl en underdrift. Man blir lite snurrig hemma hos världsbasisten Joëlle Léandre, där vi träffas i hennes gamla appartement högst uppe på Montmartres höjder, intill Sacré Coeur i Paris.

En minimal, ranglig hiss från artonhundratalet leder högst upp i huset. Följ med till en av världens mest prisade basister i genren fri improviserad jazz.


JAZZENS MÄSTARE HÅLLER LÅDA


14 JazzMasters


Nästan fyra decennier av jazzens ursprungsgruva. Så kan man sammanfatta den magnifika utgivningen av fyra nyutkomna jättelådor med allt som Charlie Parker, Billie Holiday, Sidney Bechet och Ella Fitzgerald spelat in. Ja, nästan allt.

Det handlar om cd-serien Jazz Masters, med underrubriken The Complete Masters.


STOR FESTIVALÖVERSIKT


16 Festivaler


Trummorna JAZZENS SPELDON DEL 3


22 Trummorna

Sättet att spela trummor i jazz har genomgått en gradvis utveckling mot ett lösare och friare spelsätt, där varje del av trumsetet har en självständig roll. Många trumslag har ekat sen början av 1900-talet när det var nödvändigt att dela upp slaginstrumenten på flera musiker, innan den första pedalen konstruerades som gjorde det möjligt att spela bastrumma med foten. OJ:s Tomas Tornefjell berättar här om jazztrumspelets historia


Jazzen är hipp. Jazzen är cool. Jazz är pop. Och pop är jazz

28 Jam

Klubben På Jam i Malmö vill frisätta jazzen på nytt och skapa ett klimat där folk vågar jamma. Tanken är att komma loss ur gengrens konventioner.

Men i frihetstörsten har man dock några regler: mångfald, kvalitet och att det i varje grupp ska finnas minst en kvinnlig medlem.

OJ:s Anna Wallentin träffade Elin Hörberg och Kalle Dahlgren som driver På Jam idag.


Baskunskaper om BACKENROTH

32 Backenroth

Hans Backenroth är en av landets mest eftertraktade basister. När han som artonåring hörde en konsert med Niels-Henning Ørsted-Pedersen bestämde han sig för att skaffa en kontrabas.
Många år senare har Backenroth spelat med i stort sett hela den svenska jazzeliten och medverkat på över 130 skivor.

OJ:s Stig Linderoth har träffat honom för ett samtal om basfiolen, jazzbasister – och utsatt honom för ett blindtest.


KÖPENHAMN LADDAR UPP

36 NedslagCPH

Copenhagen Jazzfestival öppnar första fredagen i juli, och sedan bubblar stan i tio dagar och nätter. I år bjuds musik på 100 scener, totalt 1 100 konserter. Mycket är gratis, så oavsett plånbok finns alltid något att ta del av.

För att festivalem ska gå i lås krävs dock en omfattande organisation.

OJ har träffat festivalledaren Signe Lopdrup.


Bengt Stark – pedagog & trummis

38 BengtStark

Ett beprövat sätt för många lågavlönade jazzmusiker är att ta lärarjobb för att dryga ut inkomsterna. Inte så sällan ses lärarknäcket som något nödvändigt ont; ett avbrott som olyckligtvis inkräktar på den kreativa processen.

Bengt Stark delar inte den uppfattningen. Efter att ha tillbringat nära hälften av sitt 50-åriga liv som pedagog och blivit utsedd till Sveriges enda lektor i jazztrumspel på Kungliga
Musikhögskolan i Stockholm, parallellt med ett lika långvarigt trumslageri i den svenska eliten, säger Bengt Stark med övertygelse: ”Två drömyrken är vad det handlar om.”


Charles Taylor återupptäcks och Karin Inde rapporterar

44 Tyler

Här berättar OJ om den amerikanske alt- och barytonsaxofonisten Charles Tyler, en musiker som inte fick den uppmärksamhet han förtjänade.

Och Karin Inde rapporterar från mässan Jazzahead i Bremen.


Rapporter från Perspectives 2012, Fredrik Kronkvist, Keith Jarrett samt Landgren/Lindgren & Co


46 PaScen



52 Bok

OJ recenserar David Akes bok “Jazz matters – sound,place and time since bebop”, Alf Arvidssons “Jazzens väg inom svenskt musikliv” samt Marie Selanders “Inte riktigt lika viktigt?”.


22 sidor cd-recensioner


56 Cd


och skivklubben Music Row

MusicRow

Mannen med
två drömjobb
för att ha begåvats med epitetet Kunglig Högskola är musikinstitutionen
Ackis en högst vardaglig uppenbarelse. En tegelröd
äldre byggnad på Valhallavägen i huvudstaden, hyfsat välhållen
men utan vare sig monarkisk fäbless eller påkostad inredning. Att
det sjuder av musikalisk skaparlusta i varje enskild lektionsmodul är
dock påtagligt. Det räcker med att vandra i en av de många murriga
korridorerna och snappa upp glimtar av skalövningar, ensemblespel
eller körklanger för att förnimmelsen av kreativt och lustfyllt
musicerande skall infinna sig.
Vi tillåter oss att glänta på en dörr och smita in för att kolla vad
som sker. Metrik. Så lyder ämnet för den lektion som Bengt Stark
just håller med en grupp lyhörda elever. Rytmisk gehörsträning är
vad det handlar om.
Bengt ritar med raska drag upp nottecken på tavlan, samtidigt
som han uppmanar sina adepter att uppmärksamma olikheterna
i de taktarter som redovisas. Förutom ljudande illustration via en
bandspelare använder magister Bengt såväl händer som fötter.
Ibland även diverse verbala utbrott för att accentuera en dynamisk
synkopering. Bom, Bam eller Bah!
Samtliga elever följer koncentrerat med när Bengt pekar på de notvärden
som ljuder parallellt från bandaren. De korta kommentarer
som hörs, klargör att ungdomarnas insikter i ämnet är initierade.
– Där, säger Bengt när lektionen är över och eleverna troppat av,
har du en av anledningarna till att jag tycker det här är ett drömjobb.
Studenterna har redan från början en hög kunskapsnivå, samtidigt
som de är motiverade att lära sig mer. För mig fungerar det som ett
slags korsbefruktning; ungefär samma feeling som att snacka med
en alert och professionell musiker.
Bengt har möjlighet att jämföra. Dels för att han vid det här laget