OSKAR SCHÖNNING The violin

OskarSchonningViolin
Recenserad i OJ 2/13

 

OSKAR SCHÖNNING
The violin

Part I – Part II – Part III – Part IV.
SchR 003/ tid 34 min
Emil Strandberg tp, Nils Berg bcl, Lisa Rydberg violin, Jonas Östholm p, Oscar Schönning b, Sebastian Voegler dr.
Insp i Lilltjära 20 – 21 januari 2012.

   Betyg 4: ••••

Likt en tidigare cd-utgåva (Belgrade tapes) så har Oskar Schönning även här genomgående komponerat fascinerande musik, tongångar vars tentakler slingrar sig i olika vädersträck där de understundom griper tag i både historiskt musikmaterial och samtida tonflöden. Den nya cd-skivan är också den emballerad i ett omfattande häfte innehållande texter och reproducerade fotografier som ytterligare höjer kvaliteten på produkten. Att döma av texten i häftet så har barndomens ängder, där även inspelningen ägt rum, spelat roll i musikens uppkomst. Men det hindrar tydligen inte Oskar Schönning att ta med sig fragment av musikupplevelser från fjärran orter.

Pianisten Jonas Östholm framför mycket skickligt passager som för tankarna till Arvo Pärts Spiegel im spiegel. Och vissa rytmer som Sebastian Voegler lyfter fram i sitt slagverk reflekterar det ljud som åstadkoms av hästhovars anslag i marken. Inledningen i Part I med blandningen av trumpet och basklarinett bakom de knappa tonerna från basen växelvis med de snabba pianopassagerna är mästerlig.

Pianospelet har här en närhet till de spännande klaviaturrörelser som Lennie Tristano på sin tid brukade. När därefter violinen tar över med ett specifikt sentiment känner man sig nästan förflyttad till musik från mellankrigstiden. Det är oerhört effektfullt utfört och en mycket speciell stämning uppstår. Nils Bergs fokuserade spel på den stora klarinetten är fundersamt och tankeväckande. Det leder fram längs en vackert slingrande väg i landskapet. Med sin trumpet övertygar Emil Strandberg om sin harmonikunskap som förenas med en stark instrumentell färdighet vilken imponerar starkt.

För ett antal år sedan funderade jag ilsket över hur man skall rubricera musik som denna. Men det måste erkännas att den frågan är interelevant längre. Det här  briljant och sångbar musik med ett ganska stort M, tack vare dessa skickliga och inkännande musikers framförande parallellt med kompositionernas höga klass.

Leif Wigh