Rapport från Umeå Jazzfestival

Stanko_quintet_WojtekKornet_ECM

Den 43:e upplagan av Umeå Jazz bjöd på ett brett utbud under festivalens fem dagar. Årets hedersgäst var den polske trumpetaren Tomasz Stanko, som kanske är mest känd för sina insatser med kompositören Krzystof Komeda och hans fantastiska 60-tals kvintett.

Stankos trumpet har även hörts i regissören Roman Polanskis tidiga filmer, och täta samarbeten med Don Cherry, Bobo Stensson och Anders Jormin står på CV:t. I ett knökfullt Studion framträdde Stanko med sin unga finsk-danska kvintett. Materialet var hämtat från de senaste ECM-produktionerna i Stankos eget namn.

Lyriskt och med en subtil ton framförde gruppen en impressionistisk och atmosfäriskt jazz av högsta klass. Stankos melodier och lite sträva ton bär klara drag av östeuropeisk folkmusik och slaviskt vemod. Den finska pianisten Aleksi Tuomarila var en trevlig bekantskap som passade som hand i handsken med Stanko.

chick_corea_pressbild

Jazzlegenden, pianisten och kompositören Chick Corea, som fyller 70 nästa år, har nu återupptagit samarbetet med Trondheim Jazz Orchestra. På ett förväntansfullt Folkets Hus – det mest välbesökta evenemanget under festivalen –  byggdes konserten upp av två större sviter som varvades med material från Return to Forever, samt en Bill Evans-komposition. Corea stod naturligtvis i fokus med sina vitala, flyhänta löpningar över tangenterna, men i denna konstellation blir han mera en i gänget. Corea är kompositören men för arrangemangen står Erlend Skomsvoll, som också är musical conductor.

När det fungerade bäst, som i sviten Pledge for peace, var det lysande. Musiken lockade fram skratt och gråt om vartannat. I den 15 musiker starka Trondheim-orkestern lyste trumpetaren Matthias Eick och barytonsaxofonisten John Pål Inderberg med vassa inpass. Sprakande, minimalistiska ljudbilder varvades med mer eller mindre intressanta arrangemang, men som helhet var konserten en stark och kreativ show. I extranumret Spain exploderade orkestern fullständigt!

Sångaren och kompositören Jeanette Lindström tillsammans med Norrbotten Big Band på torsdagskvällen i Studion blev en mycket lyckad kombination. Innan konserten började mottog en överlycklig Cecilia Persson (Paavo) Balticagruppens stipendium som delades ut för 18:e gången. Hon hyllade festivalen som världens bästa! Lindström växlade mellan äldre och nyare alster och multiinstrumentalisterna i Norrbotten BB hanterade allt med utsökt tajming i arrangemang av trumpetaren Tim Hagans. Morning & From This Tower, ett samarbete mellan Robert Wyatt och Lindström, fungerade allra bäst. En konsert som en lyrisk åhörarskara verkligen uppskattade.

ElisabethKontomanou_AgnesMellon

En sångerska som gjorde två bejublade framträdanden var Elisabeth Kontomanou: dels med sitt eget band i Folkets Hus och dels som gäst hos John Scofields trio i Studion. Med sin beslöjade stämma, lika avväpnande och passionerat som vanligt, sjöng Kontomanou allt från Billie Holiday-klassiker som Skylark och My Life till egna och nya kompositioner. De lysande blåsarna Fredrik Nordström och Magnus Broo lockade fram ytterligare röstresurser och improkonster hos Elisabeth. När hon gästade andra set under

John Scofield Trios (Steve Swallow, Bill Stewart) avslutningskonsert på söndagskvällen nåddes oanade höjder och det uppsluppna jamet blev till en oförglömlig kväll. Scofield med sin dynamiska och organiska trio imponerade med både standards, friare jazz och funk; betydligt intressantare än det senaste årets turné med hans New Orleans-projekt.

KurtRosenwinkel_pressbild

En annan gitarrvirtuos, Kurt Rosenwinkel, bjöd på innovativt och blixtrande gitarrspel under en lysande konsert i Studion. Hans halsbrytande version av Invitation blir antagligen en klassiker i Umeå Jazz historia. En till virtuos, den välmeriterade trummisen Omar Hakim med förflutet hos Weather Report, Steps Ahead och på senare år Madonna kom till Umeå med högexplosiv och tung jazzfusion av högsta märke. Legendaren, nu 84-åriga saxofonisten Lee Konitz som spelat med Miles och Mulligan var på strålande humör. Han blåste stundtals briljant, men lika ofta ganska anonymt – mycket beroende på att han valt (?) att spela omickat: tonerna nådde inte alltid fram i den gigantiska Idunaulan.

Improvisationsjazzen hade fått, som brukligt, sin scen i Jazzlabbet. Här kunde man avnjuta konserter och performance av bland andra den fransk-japanska improduon Donkey Monkey, den urbana, pulserande franska kvartetten Print, en hjärtskärande Elin Larsson med sin grupp som turnerat med Pulsslag, Jazz i Sverige-gitarristen Samuel Hällqvists band med sin livliga, spektakulära jazz, den nya, heta svensk-japanska pianotalangen Naoko Sakata med sin trio samt trumpetaren Magnus Broo som sprängde alla förutfattade meningar om hur jazz ska spelas.

Här några akter till som bara måste nämnas: Sångerskan Gretchen Parlatos magiska spelning i Studion då hon trollband publiken med sin underbara scatsång. Anders Bergcrantz kvartetts förmiddagsspelning var inspirerande. Tineke Postma Quartet, ledd av den fenomenala holländska saxofonisten, kommer vi med all säkerhet att höra mycket av framöver.

Kort sagt ett lysande program sammansatt av den musikaliska ledaren Lennart Strömbäck med crew – vi hoppas på ett lika starkt Umeå Jazz 2011.

Patrik Sandberg