Meny
Wes Montgomery (1925-1968) var en av många betydelsefulla stilbildare inom gitarrjazzen. En av hans egenheter var att inte använda plektrum, han spelade med tummen. Wes var en stor inspirationskälla för Göteborgsgitarristen Peter Almqvist, ena halvan av före detta framgångsrika Guitars Unlimited, den andra halvan var Ulf Wakenius. Wes spelade gärna med storband.
Kombinationen Peter och Bohuslän Big Band kändes helt naturligt, de två seten på Nefertiti bjöd på fullödig storbandmusik och fantasifullt gitarrspel. Orkestern var för övrigt förstärkt med ytterligare en trombon, alltså fem i ställer för fyra, vilket bedrog till ett fylligare brasssound. Peter kan konsten att sväva ut melodiskt i sina improvisationer, han behärskar tekniken till fullo. Samspelet var ypperligt.
Materialet bestod av originalkompositioner av Wes Montgomery samt flera Duke Ellington-alster och ytterligare några standardmelodier. Andra setets inledningslåt, Ellingtons Rockin´ in Rythm, började med intensivt kompspel plus Peters flödande gitarr, varefter resten av storbanden marscherade in på parad. Effektfullt!
Förvisso var Peter huvudsolist, men orkesterns solister fick också flera tillfällen att visa sin breda improvisationskonst. Ove Ingemarsson, tenorsax, Samuel Olsson, trumpet, Johan Borgström, altsax, Alberto Pinton, barytonsax, Tommy Kotter, piano, Yasuhito Mori, bas och Göran Kroon, trummor var flitigt i elden. Läckra tromboninpass blev det med Karin Hammar, Niclas Rydh och Christer Olofsson.
En svängig och underhållande jazzafton. Wes Montgomerykonserten var dessvärre en engångsföreteelse. Flera jazzklubbar och orter borde få ta del av detta lyckade och svängiga konsertkoncept.
Tore Ljungberg
Nefertiti, Göteborg måndag 30 januari
A Tribute to Wes Montgomery
Peter Almqvist & Bohuslän Big Band
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här
