Meny
För några år sedan upplevde jag ett embryo till en rent jazzig familjeaffär. Nämligen på Grand Hotells årligen återkommande novemberjazz i Lund. Då spelade Malmötrumpetaren Anders Bergcrantz med sin fru, pianisten Anna-Lena Laurin och deras sjungande döttrar Iris och Rebecka.
Nu har famijeprojektet vuxit till en turnerande ensemble med tillkomst av basisten Stefan Bellnäs, och som grädde på moset – trumslagren Victor Lewis. Gruppens Palladiumkonsert i Malmö (i arrangemang av Musik i Syd och Jazz i Malmö) bevisade att denna ”familjeaffär” är här för att stanna. Det har man absolut inte gjort i utvecklingen.
Anna-Lena Laurin belönades förra året som årets kompositör vid P2:s Jazzkattengala. Med anledning av denna utmärkelse beställde SR nyskriven musik av henne, och gav dessutom fria händer att få den förverkligad och spelad på turné av sex fritt valda medlemmar.
Att dessa skulle bli maken Anders och deras döttrar samt Anders mångårige baspolare Stefan Bellnäs var lätt att förstå. Men inte valet av amerikanske trumslagaren Victor Lewis. Med en imponerade cv innehållande förflutet hos Woody Shaw, Stan Getz, Dexter Gordon, Art Farmer, Jay-Jay Johnson, The Manhattan Jazz Quintet med flera.
Och självklart även Anna-Lenas och Anders store favorit. Den personliga kontakten knöts på Ystads jazzfestival 2012 där Anna-Lena var ”ambassadör”.
Paret behövde verkligen inte motivera döttrarnas medverkan att ingå i deras så kallade Project. Iris framträder ofta med egen jazzkvartett i Dublin, och Rebecka fungerar under artistnamnet Raindear på den blå-gula elektroniska himlen. Nu fokuseras de med sina ordlösa vokala insatser ofta som förstärkande ”biiinstrument” till pappa Anders blixtrande trumpetutlevelser.
Bitvis med textsång och bitvis tillförande en annan dimension av vokal ”scenografi” som höll ihop kompositionernas konturer. Här fanns en strävan att fånga det som sker mellan det skrivna och det spontana utförandet av ordlösa känslor som dröjde sig kvar. Till exempel när det kom till uttryck i både Anders egen ”Nothing yet” till döttrarnas oaffekterade sångtolkning av Karin Boyes dikt ”Hur kan jag säga?”.
Anna-Lenas strukturerade komposition ”In water ” var en spännande, berörande och mångdimensioenell upplevelse. Skildrande känslor av att befinna sig ovan och under vatten, sträva uppåt och följa med ett stimulerande bubblande flow i upphörande av tyngdlagen. Med generösa ramar för Victor Lewis kunnande att verkligen spela trummor.
Både dynamiskt,variationsrikt, fantasifullt bland skinn och cymbaler som gav dramatisk infallsrik tyngd åt kompositionens egenvärde.
Dessutom är Lewis en förträfflig kompositör som bland annat skrivit ”Why?” Skivinspelad av Anders föredöme, trumpetaren Woody Shaws kvintett (i vilken Lewis ingick då). Något som Anders upplevde oförglömligt i 15-16-årsåldern.
– Och nu står jag här ett antal år senare med mina döttrar och spelar samma låt. Time flies…
Anders var självklart den brännande applådretande medelpunkten kring vilket det mesta centrerades. Självklar med en sagolik teknik vilken var helt utan hinder för hans aldrig sinande idéflöde.
Själv bidrog han med sin första komposition från 16-årsåldern (som musikstuderande helt utan självförtroende) vid musikhögskolan på S:t Petri i Malmö. Då som nu kallad ”Bagatell” vilken han presenterade för en flöjtspelade vän som en okänd Erland von Kock-komposition (!). Något som denne helt accepterade.
Jag skulle nog vilja tillägga av liknelsen kunde lika gärna ha varit en okänd Lars Guillin-komposition med dess valsluftiga meditativa känslor och förföriska skiftande tonarter. Här liksom i övrigt briljerade hustrun Anna-Lena med spontanitet och lekfull mäktig puls i tangenterna. Det var inte osökt att Carla Bley dök upp i tankarna.
Att Anders är en virtuos instrumentalist på det befriande sättet, som förutsätter att känslan alltid är med i elegant klarhet i såväl teman som improvisationer, bevisades även i hans egen raffinerade ”Going east”. I denna familjekonstellation finns både bekräftelse som frigörelse ,och inte minst enorm spel-och sångglädje som indikerar på en spännande fortsättning.
Christer Nilsson
Laurin/Bergcrantz Projekt featuring Victor Lewis på Palladium i Malmö den 22 oktober. Medverkande: Anders Bergcrantz, Anna-Lena Laurin-Bergcrantz, döttrarna Iris och Rebecka, basisten Stefan Bellnäs och trumslagaren Victor Lewis.
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här