En schablonfri helkväll med Thomas Jutterström och hans band

Foto: © Ulf Westberg, Haga Musik och Media

Thomas Jutterström med Jan Johansson-program
Gävle Konserthus/Jazz i Gävle, Gävle, 25 september 2019.

När Hacke Björksten startade sin okonventionella pianolösa septett 1958 skrev Jan Johansson arrangemangen. Egentligen Jans första stora skrivaruppdrag. Resultatet landade 1972 på lp:n I lur och dur som gavs ut på Megafonetiketten. Med Hacke Björkstens generösa utlåning av skivans arrangemang har den i likhet med Jan från Söderhamnstrakten bördige pianisten Thomas Jutterström satt samman en identisk instrumentalgrupp. Ett band som inkluderade en fräsch samling av landets mest hörvärda solister och ensemblespelare.
Saxtrion bestod av Linus Lindblom altsax och klarinett. Tenorist var Krister Andersson. Den mäktiga barytonstämman togs omhand av Fredrik Lindborg. Samtliga var hyperintressanta som solister med eget sound och en äkta övertygelse i sina linjer. Kul att höra Linus som altsaxofonist oftast har han tenorsaxen som verktyg. Karl Olandersson spelade trumpet. Han har en utsökt förmåga att ge musiken färgfyllda accenter, inte minst när han använder sordiner. Trombonstämman sköttes av Johan Åström. För mig var han en ny bekantskap att lägga på minnet. Martin Sjöstedt (bas) och Rasmus Svensson Blixt (trummor) var ett imponerande rytmiskt team. Båda var också högklassiga solister. Martin har jag fortfarande kvar i minnet från hans spel på den gamla Skeppsholmsfestivalen i ett remarkabelt framträdande med tenoristen Joe Lovano.

Thomas Jutterström fick ändock chansen att sätta sig vid flygeln i några nummer. Han inledde konserten med två solonummer, Jans Delsbovalsen och Söderhamnblues vilket gav konserten en hudnära atmosfär. Han kom även till tals i sin egen melodi Blue Tiger som han arrangerat för hela gruppen.
Om Thomas skall också sägas att han i dagsläget spelar i Sandviken Big Band. I början av karriären ingick han tillsammans med Roland Keijser i Kurt Järnbergs kvintett. Därefter var han med i den legendariska gruppen Splash som blandade såväl folkloristiska som popjazziga inslag. Han har även spelat med Hudik Big Band, Lill Lindfors, Georgie Fame, Thad Jones, Etta Cameron, Palle Mikkelborg och Niels-Henning Ørsted Pedersen. Dessutom har Thomas också spelat blues med Rolf Wikströms Hjärtslag. Vilket befäster hans musikaliska bredd och mångsidighet.

Tillbaka till Jans penna. Jutterström hade givit friskt blod åt flera melodier av det äldre slaget som verkligen fick konvertera och kliva in i en tilltalade kostymering som minst sagt slog an på den stora publiken. Sättet att blanda in klarinetter i ensemblepartierna satte en eggande klang på gruppsoundet.
Bland titlarna från modell ä hämtades I’ve Found a New Baby, Royal Garden Blues, Ain’t Misbehavin’, Flying Home, Cheek to Cheek och I Want to be Happy. Ett tema som jag fastnade för var Ann Ronells Willow Weep for Me, som skrevs 1932. Här var Krister Anderssons tenorsax magnifik.

Sammantaget en helkväll där alla aktörer bidrog till en storslagen musikupplevelse där spelglädjen gick hem hos den stora publiken. Projektet rekommenderas till landets festivalarrangörer på det varmaste. Så här säljer man in bra jazz fri från spekulativa schabloninslag.
Tips till festivalarrangörer och klubbokare. Det här bandet bör noteras i ert programutbud.

Göran Olson

Annonser
Annonser
array(8) { [0]=> int(55813) [1]=> int(55403) [2]=> int(55369) [3]=> int(50803) [4]=> int(55316) [5]=> int(51323) [6]=> int(56015) [7]=> int(54566) }