Festijazz i april var rätt tänkt

Den 22:a upplagan av Festijazz ägde rum på fyra olika scener på Västerås Konserthus, som brukligt är. Publiken fick ta del av en fullödig mix av swing, gladjazz och modernare jazztoner framförd av såväl nya talanger som namnkunniga artister.

Festivalgeneralens, tillika Jazzens Vänners ordförande Claes Tillanders beslut att flytta festivalen från februari till april visade sig vara ett lyckokast: runt 700-800 åhörare kryssade mellan scenerna, klart fler än året innan.

Redan på tidiga eftermiddagen drog festivalen igång i foajén med den unga jazzkvintetten Jazz Confusion som består av västeråsaren Daniel Angebrand på trumpet, Jonatan Guzman piano, Jonas Grumstedt gitarr och Ludvig Gustavsson trummor. Gästande norska stjärnskottet, sångerskan Live Foyn Friis var en trevlig ny bekantskap med sina tolkningar i 40- och 50-tals stil av några av pärlorna ur American Songbook. 

Festivalens stora internationella stjärna och dragplåster var i år den rutinerade sångerskan Laura Fygi med sin holländska kvartett som bjöd på två bejublade dubbelkonserter. Claes Tillander har följt sångerskans karriär och öste superlativ över henne från scenen innan konserterna. Tillander som hade försökt boka Fygi till festivalen sedan ett tiotal år tillbaka var mäkta stolt över att äntligen ha lyckats med att få Fygi och hennes kvartett till Västerås – stjärnans första Sverigebesök!

Fygi, vars mor är från Egypten och far från Holland, är megastjärna i Asien och Sydamerika där hon ofta uppträder; en Sverigeturné är inplanerad till 2015. Laura Fygi har ett stort oktavomfång, hon är tekniskt skicklig och behärskar den mest avancerade jazzkromatiken med lätthet trots att hon inte är en renodlad jazzsångerska i Sarah Vaughans eller Ella Fitzgeralds skola. Hennes intonation är rutinerad och hennes mjuka stämma besitter en tonkvalitet som kanske bäst beskrivs som en korsning mellan Eartha Kitt och Nancy Wilson.

Fygis och bandets breda repertoar innehöll inte bara jazz utan också musikallåtar, latinska melodier och franska chansons. Bäst kom Fygi till sin rätt i Michel Legrands I Will Wait for You och i en snygg version av Osvaldo Farrés 40-tals klassiker Quizás, Quizás, Quizás, likaså när hon sjöng på franska i klassiker som La Mer och C´est Si Bon. En annan pärla var hennes tolkning av Charlie Chaplins Smile.

Fygi lyckades verkligen hänföra den mångtaliga publiken som kommit till den stora scenen Carnegie Hall. Gästen  Italienska Klarinettisten Bepí DÁmato höjde temperaturen ytterligare i en medryckande version av Sweet Georgia Brown. Minnesvärt blev det också när kvartettens vibrafonist Frits Landesbergen – enligt Tillander den bästa jazzvibrafonisten sedan bortgångna Lars Erstrand – och pianisten Hans Vroomans (Metropole Orchestra) fick stretcha ut i det läckra, instrumentala, Kuba-doftande numret Havana Vibes. 

Hannah Svensson, den 27-åriga sångerskan från Falkenberg som var ute på turné för att promota purfärska skivan Each Little Moment kom till Västerås med sin pappa, gitarristen Ewan Svensson, pianisten Jan Lundgren som även är producent för skivan, basisten Hans Backenroth samt trummisen Calle Rasmusson.

Material från nya albumet varvades med några standards från American Songbook. Hannahs röst är väldigt naken, naturlig och behaglig. Hon är en redan nu en tekniskt fullfjädrad sångerska med grym tajming och känsla för rytm samt proffsig frasering som är tilltalande. Höjdpunkterna kom under hennes och bandets hyllning till Monica Zetterlund, Come Rain Or Come Shine och det folkjazziga Jag vet en dejlig rosa.

Ett annat minnesvärt ögonblick var när Lundgren lyhört och känsligt hyllade Bengt Hallberg i ett solonummer, Hallbergs komposition Autumn Walk. Låten var hämtad från duons skiva Back to Back som blev Hallbergs sista inspelning. Entusiasmen i bänkraderna växte ytterligare när kvartetten och Hannah rev av ett extranummer, en raffinerad version av Billie Holidays What a Little Moonlight Can Do.

Trion Trinity med pianisten och organisten (Hammond B3) Andreas Hellkvist, västeråsfödde trumpetaren Karl Olandersson och trummisen Ali Djeridi bjöd på intim, laid back, 60-talsdoftande jazz med kompositioner av bl a Bacharach, Jule Styne och Erroll Garner. Olandersson är alltid lika hörvärd, denna gång framförallt när han spelade med sordin.

I foajén uppträdde den begåvade Västeråstjejen, tenorsaxofonisten Ida Karlsson med sin kvartett och nyblivna västeråsaren, ursprungligen åländska sångerskan Minna-Lisa Ferna. De bjöd på svängiga konserter med lokala musiker som Peter Stenson (Bobos bror) på trummor och Leif Linnskog (flitig OJ-medarbetare) på sax. Sångaren Claes Janson och Claes Crona Sextett med bl a Klas Toresson och Hans Backenroth framförde souljazziga versioner av Stevie Wonders odödliga låtar, såsom My Cherie Amour och Boogie On Reggae Woman.

Älskare av gladjazz och swing fick sitt lystmäte under midnattskonserten med multiinstrumentalisten Gunhild Carling och hennes swingkvartett, där italienska pianisten och sångaren Larry Franco och klarinettisten Bepi D’Amato ingick. Solskensorkestern med sina 30- & 40-talsschlagers och Jan Slottenäs Glenn Miller Orchestra med sina swingklassiker bjöd upp till dans i foajén vid flera tillfällen under festivalaftonen. Lovande jazztalanger kunde man bekanta sig med i Ballroom där det 25 personer starka Ungdomsstorbandet från Västerås Kulturskola uppträdde under ledning av Adam Falk

Text: Patrik Sandberg
Foto: Claes Tillander

FestiJazz, 5 april 2014, Västerås Konserthus, Västerås