Finaste finlir av Finer

Lidingö Församlingshus var tyvärr inte fyllt av åhörare denna kväll som bjöd på en osedvanligt tät musikföreställning. Inspirerade musikanter som gav sitt yttersta i ett synnerligen varierat program med ett något annorlunda låtval än det gängse. Ordet jazz måste inte framhållas specifikt i en musikstund som denna, däremot kunnande och engagemang långt utöver det vanliga.

Jag har aldrig varit speciellt intresserad av de sångare av båda könen som kallar sig jazzsångare men som sjunger evergreens och schlagers utan de speciella egenskaper som jag tycker till hör jazzspråket dvs improvisationer inom melodik och rytmik. Zoie Finer kan göra både och, där man ibland får höra t ex en visa utanför jazzsfären men med en omedelbar jazzig känsla.

Denna kväll sjunger hon Bellmanvisan ”Märk Hur Vår Skugga” och Povels ”Underbart Är Kort” med en bluesig inlevelse som är speciell.

Den grupp musikanter som beledsagar det utmärkta sångeriet besitter en fingertoppskänsla av stora mått, och man finner det riktigt att man betecknar sig som Zoie Finer Group, där alla ingår i musikalisk gemenskap. Pelle vid tangenterna har ett ibland egensinnigt sätt att lägga ovanliga, men geniala, ackord bakom solisterna. Det blir spännande att lyssna till.

Blåsare Anders Ekholm har nyligen införskaffat en sopransaxofon, som han hanterar med en behagligare ton än det gängse från många kollegor på instrumentet. Sopransaxen har sitt egna sound, som gärna kan bli en aning gnälligt från många utövare. Och hans fraseringskonst är utomordentlig på båda lurarna där tenorens ton och hantering också ger honom ett personligt språk att uppmärksamma.

Magnus Marcks vid basen är en underbar basist, men han har också en musikkarriär som arrangör, dirigent och inte minst som chef för Länsmusiken i Jämtland. Nåja, i första hand ska framhållas att det intelligenta basspelet verkligen förhöjde mitt lyssnande, och jag har ofta undrat hur mycket gemene lyssnare förstår basens betydelse.

Jesper Kviberg såg och hörde jag första gången med Gugges band, där han ibland ingick som dubbeltrummis med ordinarie Måns Ekman. Numera är han förmodligen den absolut mest anlitade slagverkaren i vårt land. Det skulle vara intressant att se Jeppes spelschema och räkna igenom i hur många konstellationer han ingår. Hans lyhördhet för alla nyanser understöder och sätter färg på helheten. Här gör han ett lågmält trumsolo i ”The More I See You”, MEN han sjunger även hela texten bakom trummandet vilket ger en extra dimension till stycket. Mycket oväntat och bra.

Så till Zoie Finer, som leder denna angenäma musikafton på ett chosefritt och angenämt sätt. Hon är ju inte helt ny i branschen, men ännu inte så riksbekant som jag hoppas att hon snart blir med sin musikalitet i sångnumren. Det verkar så enkelt och naturligt, men det enkla kan ibland vara svårt. Hon bjuder inte på någon röstgymnastik, det är bara så behagligt och nära.

Text: Nalle Nilson              
Foto: Sune Andersson      

Zoie Finer Group på Lidingö Jazzklubb 19/4 – 12

Pelle Karlström p, Anders Ekholm ss/ts, Magnus Marcks b, Jesper Kviberg tr, Zoie Finer vo

LÅTLISTA:

Come Rain Or Come Shine, Norwegian Wood, Singing In The Rain, The Way You Look Tonight, Märk Hur Vår Skugga, Take The A-Train, When I Fall In Love,Trasiga Skor, S:t Louis Blues, Till There Was You, Can´t Help Loving That Man, Fragile, Underbart Är Kort, Round Midnight, When I Fall In Love, Just The Two Of You,