Isabella Lundgren i en personlig hyllning till Judy Garland

Text: Dan Backman Foto: Leo Ahmed

Isabella Lundgren, Eric Ericssonhallen, Stockholm Jazz Festival, 21 oktober 2022

Sedan Judy Garland (1922-1969) uppenbarade sig på en VHS-kassett för den då blott 7-åriga Isabella Lundgren har hon haft en plats i hennes hjärta. Filmen som visades hemma på teven var Trollkarlen från Oz och sången som trollband henne var förstås den outslitliga och oändligt ofta tolkade Over The Rainbow.

I år, då Judy Garland skulle blivit hundra år, har Isabella Lundgren och hennes trio gett ett flertal konserter runt om i Sverige som uppmärksammar just detta. I somras gjorde hon det storstilat med Filharmonikerna på Konserthuset men på Eric Ericssonhallen blir det nerbantat till hennes trogna trio.

Det vore inte Isabella Lundgren om konserten skulle begränsa sig till framförandet av sånger förknippade med den amerikanska ikonen. Så mellan fina tolkningar av mer eller mindre välbekanta sånger får vi även glimtar av det lika framgångsrika som tragiska levnadsöde som var Judy Garlands. Ett liv som, dikterat av drömfarbriken i Hollywood, gick från beroende av bantningspiller, amfetamin och sömntabletter i unga år till självmordet i London 1969.

Isabella Lundgren gör sångerna till sina egna och ger rejält med utrymme inte bara för Carl Bagges flygel utan också några snyggt melodiösa kontrabassolon från Niklas Fernqvist.

Det är ingen dålig konsert. Lundgren, Bagge, Fernqvist och Fredriksson är ju på en nivå bortom det. Men ändå infinner sig en viss besvikelse. När Over The Rainbow kommer som den enda tänkbara avslutningen blir det inte det lyft upp i takkupolen som man kunnat förvänta sig.

Besvikelsen kan bero på mig själv, det kan inte uteslutas. Eller så är det ett framträdande som går lite på rutin, de har ju gjort den här temakonserten några gånger. En tredje möjlig förklaring är att den stora och sedan länge avsakraliserade kyrkan inte är rätt miljö för jazz och denna tragiska framgångssaga. Det finns ju inte ens en scen att stå på.

Jag är rätt övertygad om att det skulle blivit mycket bättre på en intimare scen. Förslagsvis Södra Teatern eller Fasching.

Dan Backman

 

Annonser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterat

Annonser