Konst på hög nivå med Al di Meola

Al di Meola
Ystads Teater, Ystad Sweden Jazz Festival, 3 augusti 2017.

Gitarrduon Al di Meola & Peo Alfonsi, en nedbantad version av di Meolas grupp World Sinfonia, avslutar torsdagskvällen på Ystad Sweden Jazz Festival. Repertoaren består dels av lånat material, bland annat två låtar från di Meolas album med Beatles-covers, dels egna kompositioner. Tidsmässigt håller duon sig nästan uteslutande till Al di Meolas senare inspelningar, vilket inte är en självklarhet, andra skulle valt den enkla vägen och spelat fansens favoriter från förr. I praktiken vinner publiken på det, eftersom kvällens huvudperson har utvecklats som kompositör. Di Meolas balansgång mellan personstil och progression är framgångsrik. Visst återkommer de snabba fraserna som han har spelat i över 40 år, men å andra sidan har melodierna och arrangemangen utvecklats. Dessutom ger di Meola sin duopartner Peo Alfonsi utrymme att inte bara kompa, utan även spela melodier och till och med ett och annat kortare solo.

Den tekniska nivån på gitarrspelet är naturligtvis skyhög, men inte utan inlevelse. Det är inte frågan om sport, utan konst på hög nivå. Icke desto mindre finns det uppenbara likheter mellan flera av låtarna vad gäller form, harmonik och rytmik. Klangen varierar di Meola genom att då och då tona in syntljud (dessvärre föråldrade) och distorsion. Även om det nya materialet låter bra är det tydligt att publiken ger de största ovationerna när gitarrduon spelar Beatles (Because och She’s Leaving Home) och Mediterranean Sundance från 1977 års mästarmöte med gitarrkollegan Paco de Lucia.

Thomas Olsson