Lars Jansson/Eric Söderlind Kvartett bjöd på godsaker

Foto: Anders Wenström

Lars Jansson/Eric Söderlind Kvartett
Glenn Miller Café, Stockholm, 13 juni 2018.

Jag fick klämma mig ner på den sista lediga platsen, fast klockan var före 19 – för övrig vid det bord där kvällens band just fått sig lite till livs. Lokalen surrade av förväntan och härlig stämning inför musikalisk take-off över en timme senare. Kort dialog med en av aftonens profiler Eric Söderlind medan han reste sig och jag satte mig:
– Hej – kul att få höra dig igen! Jag kanske skriver några rader för OJ …
– Ja, va bra – särskilt som vi hunnit repa fem minuter!

På mycket få ställen kommer man alltså så nära jazzen och dess utövare som på Glenn Miller Café – detta coola lilla kraftcentrum mitt i Stockholm. Tack alla – inklusive tillståndsgivande myndigheter (?) – som bidragit till att vi kan fortsätta vallfärda dit!

När kvartetten – Lars Jansson (p), Eric Söderlind (g), Christian Spering (b) och Pål Svanberg (tr) – sedan drog igång det första av tre set fick vi som var där minsann inte någon känsla över huvud taget av något knappt repat. Tvärtom satt delarna ihop precis så bra som man kunde önska sig – med en fint blandad korg med tonvikt på original från Lars Jansson och Eric Söderlind: En bluesig, gungande inledning med Eric Söderlinds Places och en be-boppig rökare av Lars Jansson med titeln Ardbeg, inspirerad av ett whiskey-märke med särskilt – just det! – rökig smak.

Därpå en lätt funkig version av ett nummer av saxofonisten George Coleman inkluderande ett sjungande solo av Christian Spering. Eric Söderlind bidrog också med en komposition – French Connection – skriven till sin livskamrat (gissa varifrån!), där Pål Svanberg såg till att ge extra schvung åt en dansant energialstring i sexåttondelar.

Bland övriga godsaker i korgen måste man särskilt nämna Lars Janssons underbara lilla kärleksförklaring till sitt barnbarn i Hilda Smiles från cd:n What’s New (2010). Så självklart melodisk och innerligt älsklig att man undrar varför inte den låten skrivits för decennier sedan – en kvalitetsmärkning i sig. Man kan se framför sig hur morfar med förundran tar in dotterdotterns första leende …

Anders Wenström

Annonser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterat

Annonser