Lekfullt och oförutsägbart på jazzfestivalen i Vilnius

Mama Jazz – Vilnius Internationella Jazzfestival, Litauen, 25.28 maj 2023 

Mama Jazz hölls i år för 23:e gången i Vilnius, Baltikums största stad, som i år firar 700 år. Festivalen har genom åren haft många av de stora namnen inom modern jazz såsom Lester Bowie , Anthony Braxton, Chris Potter, Wayne Shorter, Snarky Puppy, Marius Neset för att bara nämna några. Men också grupper med svenskt deltagande som Rymden, Lars Danielsson & Liberetto, Atomic och Oddjob.

Årets festival som sträckte sig från torsdagen 25:e maj till söndagen 28:e hölls i praktfulla Ungdomens Nationalteater.

Temat var Women in Jazz, vilket innebar att huvudparten av de inbjudna internationella grupperna leddes eller utgjordes av kvinnor.

För att sätta tonen för temat öppnades festivalen av Marilyn Mazur som en av den nutida jazzens kvinnliga pionjärer. Hon gjorde en solokonsert med allt i slagverksväg som arrangörerna lyckats komma över. Ännu en Köpenhamnsbaserad musiker intog scenen festivalens andra dag. Estniska saxofonisten Maria Faust och hennes Jazz Catastrophe: 4th Mutation, nu som trio, bjöd på medryckande frimodig och genreöverskridande musik. Dynamiske trumslagaren Kresten Osgood drev kompromisslöst musiken ut på oförutsägbara turer, pendlande mellan hymn och eruption.

En av festivalens höjdpunkter kom med Tiger Trio. De tre tigrinnorna, pianisten Myra Melford, flöjtisten Nicole Mitchell och basisten Joëlle Léandre, är var och en välkända inom frijazzen sedan åtminstone 90-talet. Sin trio bildade de för sju år sedan. Musiken är lekfull, ja galet lekfull, och oförutsägbar. En musikalisk happening uppdelad i korta ”tablåer” där samspelet avlöses av svindlande soloinsatser men också med ordlösa röstinslag. Allt utfört med en stor portion humor.

Ett viktigt inslag i festivalen är de showcases som presenterar yngre litauiska jazzmusiker. Dessa är också anledningen till att festivalledningen bjudit in ett tjugotal internationella gäster som representerar jazzklubbar, festivaler, skivbolag etc. En av grupperna var Snus, en sextett med unga musiker från Litauen och Danmark. Musikstudier i Danmark har fört dem samman och intresset för musik som ungdomligt trotsar genrer med inspiration från rock och electronica.

Särskilt uppskattad av såväl inbjudna gäster som publik var pianotrion Kinva från Ukraina, den enda gruppen som inte representerade Litauen. De tre musikerna som före kriget arbetade på musikhögskolan i Lviv har tagit Ukrainas rika skatt av folkmusik som utgångspunkt för sin mycket vackra ethnojazz. Pianisten Anastasija Litvinyuk klassiska skolning lyste igenom i hennes behandling av teman med omisskännligt slaviskt tonspråk. All About Jazz vill i sin rapport från festivalen likna trion vid  e.s.t (Esbjörn Svensson Trio).

Euroradio Orchestra under ledning av kompositören och trombonisten Jievaras Jasinskis stod för inslaget av storband. Orkestern samlar en gång om året unga jazzmusiker från hela Europa i en radiosänd konsert. Orkesterns besättning representerade 15 länder. Sverige bidrog med trombonisten Agnes Darelid och saxofonisten Axel Mårdsjö till det 18 ”man” starka bandet varav en tredjedel var tjejer. Jasinskis svit, en mycket rytmisk sådan och en hyllning till Vilnius 700 år, drog ner applådåskor från en fullsatt salong. Tre extra nummer bjöds varav ett med Jasinski själv som virtuos trombonsolist. Konserten sändes redan tidigt i juni i P2:s Jazzradion. Jasinskis framträdde senare som medlem i kvartetten Broken Glass 4tet med den originella sättningen trombon, bastuba, gitarr och trummor. Ett av de mer minnesvärda inslagen i festivalens showcases, inte minst genom sanslöst skiklige tubaisten Simonas Kaupinis.

Naturligtvis måste avslutningsvis nämnas den sovjetiska nestorn och trumslagaren Vladimir Tarasovs grupp. Denna gång med tre österrikiska fri form-musiker. Vladimir Tarasov blev känd när han på 70-talet satte modern sovjetisk jazz på kartan med pianotrion Ganelin, Tarasov, Chekasin.  Musiken uppskattades naturligtvis inte av den sovjetiska regimen men kunde utvecklas i det mindre rigorösa Litauen. Tarasov – en levande legend med ett strålande humör och stor entusiasm – är med olika konstellationer ett återkommande inslag på festivalen.

Mama Jazz bjöd frikostigt på musik med betoning på modern experimentell jazz. Men också vi inbjudna gäster bjöds på det mest frikostiga sättet. Mat och dryck och en fantastisk omsorg för att alla skulle trivas. Och slutligen, varför Mama Jazz? Jag anar att bakom namnet döljer sig festivalens koordinator och initiativtagare Judita Bartoševiĉiené som för många år sedan under blygsamma omständigheter startade en jazzfestival i Vilnius och som sedan vuxit ut till dagens internationella festival, en sann jazzmamma.

Claes Åkesson, Jönköpings Jazzklubb