Lekfullt, tight och dynamiskt med Bobo Stenson Trio

Bobo Stenson, flygel, Anders Jormin, bas och Jon Fält, trummor gjorde ingen besviken. Allt från stillsamt till svängigt av bara den ingick i repertoaren. Och det välbalanserade och kristallklara ljudet gjorde man inte gick miste om ens den sprödaste ton.

Kvällens spelning inleds med Ariel Ramirez La Perigrinacion. Ingår i första set gör även Silvio Rodriguez El Mayor, Ornette Colemans A Fixed Goal och Henry Purcells Music For A While. Efter A Fixed Goal sa Stenson att ”visst hördes det tydligt det, att musiken stämmer med titeln. Och kompositören kallar vi för Kornett Ölman”, en kommentar som väckte mycket munterhet.

I andra set bjuds vi på Don Cherry kompositionen Cora Song, December av Anders Jormin, Alice av Bobo Stenson och Ornette Colemans Una May Bonita. Vilket också är sista ordinarie låt för kvällen, men inte ger publiken sig med det. Mer vill man ha, tror tusan det.

Applådåskor och rejält golvstamp gör att trion återvänder till scenen. Extranumret är Gordon Jenkins Goodbye.

Det är rätt nyligen som jag började lyssna på Bobo Stenson Trio, så efteråt vill jag ha tag på låtlistan. Stenson är vänlig nog att skriva ner allt som spelats. Vissa låtar presenterades nämligen inte.

Sammanfattningsvis är jag mäkta imponerad av dom tre musikerna. Det kräver en hel del för att få lekfullhet och dynamik att sitta perfekt. Spelglädje ingår också i det hela, vilket är något som märks under konserten och som ger publiken en än större upplevelse.

Man kan lugnt säga att arrangören Bollnäs Jazzklubb fick en perfekt säsongsavslutning.

Text och foto: Hans Ivarsson