Lokal prägel på årets Kristianstadfestival

Det talades och spelades mycket om och av "lokala hjältar" under Kristianstads 39:e jazzfestival. I år utspridd på närliggande orter under hela vecka – från Arkelstorp, Önnestad, Degeberga, Åhus till final i Kristianstad den 9-10 oktober på Yllans Mäss & konferenscenter.Nu trängs det ju inte precis några publikknipande jazzattraktioner i Kristianstad.

Om man bortser från storbandsstoltheten XL Big Band (som ändå har medlemmar i Malmö-Lundområdet), kvintetten Some Band (Kjell-Åke Persson, trumpet, Berndt Sjögren, alt(barytonsax, Ingemar Torstensson, piano, Lasse Lindqvist, bas, 81-årige (!) Ingvar Callmer, trummor),vibrafonisten Natale Bellans kvartett i Hässleholm och några till.

Därför är det ändå lite märkligt varför man inte kallade upp eminenta  Malmömusiker som Anders Bergcrantz, Helge Albin, tenoristen Mattias Carlsson, trombonisten Peter Dahlgren, Ola Åkerman med flera. Visserligen fanns ypperlige pianisten Jacob Karlzon och likaledes trumslagaren Per-Arne Tollbom i sångerskan Karin Turessons set den 9 oktober på Yllan.

Medan rikskände basgiganten Lasse Lundström och trumslagaren Jonas Holgersson, Malmö, ingick i saxofonisten Håkan Ceasars Dream team.Idén kommer från att vi alla har för lätt att vända blicken mot de stora scenernas glamour och glömma bort bakgrunden och ursprunget. I Kristianstad anser producenten Bronson Månsson att det finns många musiker som förtjänar mycket mer uppmärksamhet. Med detta koncept ville man lyfta fram någon "Local hero" och låta denne person välja sitt drömgäng att framträda med.Först ut var saxofonisten Håkan Ceasar (medlem i bland annat Monday Night Big Band i Malmö).Han lät "stafettpinnen" övergå till Kristianstads rikskände trumpetstolthet Kjell-Åke Persson. Aktiv i stans jazzliv sedan slutet av 50-talet med avbrott från studier på Muskaliska Akademien, Stockholm, under 1960-talet. Gästspelat i Lars Sjöstens kvintett, Gugge Hedrenius storband, Visby storband med Mel Lewis, Dave Liebman i New York med mera. Persson tackade för förtroendet och skissar redan på passande stjärnnamn.

Ville man höra honom spela fanns det möjligheter i stans nordiskt kända 29-åriga XL storband. Numera under altsaxofonisten Claus Sörensens konstnärliga ledning. Uppvisat i gitarristen Tommy Lindgrens "Samba Succé" och sin egen suggestiva Gary McFarland-inspirerade Elände.Fantastisk gäst var danske sångaren/pianisten Benni Chawes, Köpenhamn. Utbildad vid Berklee School of Music i Boston och visade sig vara en showman av rang. Med specialitet att med rösten imitera en hel rytmsektion med bas, trummor, el-gitarr med mera till eget pianospel. Men det var som Mark Murphy-linande sångare han gjorde djupast intryck i Sörensens kongeniala arrangemang av Steely Dan/Donald Fagens hits som Beautiful world, Walk between the raindrops, sina egna Fly with me, Always on my mind och balladen When I fall in love som han trollband publiken med en närhet och rytmiskt avspänd inlevelse som vi inte är bortskämda med på våra breddgrader. I manlig jazzsångväg kan jag i jämförelse bara tänka mig danske kollegan Bobo Moreno i Ernie Wilkins Almost Big Band, Köpehamn. Medan det som bekant flödar av svenska som danska sublima jazzsångerskor. Mycket märkligt.

En annan höjdpunkt var finaldagens gästspel av tenoristen Magnus Lindgrens Batucada Jazz. Här handlade det om en aldrig sinande fysiskt smittande brasse-jazz. Lindgren uppvisade sin kända förmåga att förena skicklighet med fördjupning men ändå övertygande tidlös på tenor, respektive bländande flöjt och klarinettspel. Här handlade det inte om mangla på utan att behöva ta hänsyn till tonal kontext, eller återskapande känslor av harmonisk helhet genom att improvisera  i korrespondens med ackordföljderna. Metodiskt, livligt med härliga  tonbildningar på samtliga träinstrument och suverän balans mellan teknik och känsla.Därtill suveränt uppbackad av även flyhänte pianisten Daniel Karlsson med ett utspel av härligt skiftande anslag och exakt precision i varje ton – ett glimrande flöde av ytor för enskild behandling med tomrum som laddade musikens härliga tilltal.Gruppen med Magnum Coltrane Price på elbas/sång litar på sin musik, de tror på tonerna, rytmerna och spelar som om det var första gången de blev förälskade i stilarten.

Det gjorde förvisso även avslutade Juan Kemell Y La Barriadas grupp från Kuba. Men hallå – kubansk jazz? Njäe, för här var det mycket stå upp, klappa händer, svaja än dit än hit, två steg fram, tre bak och så vidare under dansande sångaren Juan Kemell Barrera Toledos mästrande ledning. Efter två-tre låtar insmög sig en dimma av rytmiskt smattrande monotoni. Det finns kubansk jazz. Dock inte detta som hade passat bättre på en multietnisk festival för världsmusik.

Nästa år rapporteras fetivalen återgå till att arrangeras under sommaren.

Kristianstads Jazzfestival

9-10 oktober på Yllan Mäss & konferenscenter, Kristianstad.

Med bland annat XL Big Band med danske sångaren Benni Chawes, Magnus Lindgrens Batucada Jazz, Juan Kemell Y La Barriada.