Magnus Lindgrens flöjtgroove är idealiskt att stampa takten till

Magnus Lindgren
Nefertiti, Göteborg, 24 november 2017.

Har njutit åtskilliga gånger live av en man ständigt på språng. I fjol var han formidabel på Stockholm Jazz Festival tillsammans med vänner i ett magnifikt möte med Malena Ernman. Lindgrens senaste projekt är att återupprätta en som han påstår mobbad genre, det vill säga jazzig r&b från 60-talet featuring flöjt. För att ”reclaima” fullt ut släppte han i höstas Stockholm Underground (ACT), vars koncept består i att hylla Herbie Mann och hans skiva Memphis Underground, ett album med klassikerstatus.

Den 43-årige prisade musikern flankeras av ett mycket sammansvetsat gäng idel kända ansikten. I det smidiga underbara kompet finns trumslagare Per Lindvall och elbasisten Lars ”Larry” DK Danielsson. De ser till att balansera fjäderlätta tvärflöjtstoner med ett tungt beat som aldrig blir statiskt. Vid sin andra sida på scen har han kapellmästaren, studioräven Henrik Jansson på gitarr och den flitige Nef-gästen Daniel Karlsson på flygel och Rhodes. Vi snackar instrumentalister som varit cream of the crop i decennier. Bortsett från den sist nämnde kom de från en turné i Tyskland.

PR-texten om konserten är inte helt sanningsenlig (”[d]etta blir första gången han delar med sig av sin konst i sin renaste form genom att enbart spela flöjt”). I minst tre nummer trakterar nämligen Lindgren tenorsax. Omgående noteras att det rullande kompet sitter perfekt, flöjten seglar obehindrat iväg samt att härliga distinkta solon avlöser varandra. Ljudet är ypperligt, det tippar inte över och blir för starkt. Få taktbyten och ingen direkt friktion, vilket skapar ett funkigt närmast konstant groove. Varje låt är uppbyggd kring ett melodiskt tilltalande tema, som tar spjärn emot oavbrutet pumpande rytmer. Det är lättlyssnat, ett konstaterande, inte någon värdering.

Nytt för åtminstone mig, är att Magnus också använder sin röst – nynnar och till och med sjunger. Därtill använder han sig av avancerad teknisk apparatur, framställer loopar och förvränger/ omvandlar ljud med sequencers och någon slags MIDI-pryl. En definitiv höjdpunkt infaller i ett medley på Herbie Mann, när bandet trycker gasen i botten. Kan beskrivas som en rytmisk orgie, inte minst för att Karlsson gick loss på sin Rhodes. Då kompositionerna stundtals får en mer lössläppt utformning och man går ner i tempo, blir det extra nöjsamt . På repertoaren märks en trevlig ballad betitlad Theme For Laura. Andra set öppnar med två medryckande alster: Message From Kaknäs och Mr. Mann.

Utforskande bandledaren är en mästerlig flöjtist och duktig låtskrivare. Lika behagligt var det att höra kulinariska ackord från melodiläggaren Daniel Karlsson och sparsmakat riffande av Henrik Jansson. Stämningen var på kokpunkten när firma Lindvall & Danielsson lade in överväxeln i två extranummer, souldängan Chain Of Fools och I Thought It Was You (i original av H. Hancock). För att uppmärksamma ett hysteriskt datum och hylla stilbildande eleganterna Steely Dan, gjordes Black Friday i en supersvängig version. Kul att få digga högkvalitativ snärtig rock på renommerad jazzklubb.

Mats Hallberg