Monica B hyllar Monica Z

Monica Borrfors är nu på turné med en hyllningskonsert för Monica Zetterlund. Hon har med sig en synnerligen välspelande kompgrupp ledd av maken Gösta Nilsson, en pianist som gjort alla arrangemangen, där Filip och Jesper fullgör sina åtaganden med fenomenal ackuratess och där Monicas röst fullbordar en minnesvärd helkväll som visar hur det kan bli när man har ett fullödigt material att bygga ikring.

Dom har ett mångårigt samarbete där alla musikaliska finesser tas till vara på professionellaste sätt. Filips basspel ger rätt understöd i sin kompfunktion och som solist ligger han också i superklass. Att följa en basists fingrar i bassolon ger mig en vision av balett.

Jesper har en självsäker lyhördhet som ger musiken liv. Hela kvartettens samarbete är i absolut högsta klass där Göstas mångåriga rutin ger ett drömunderlag att sjunga till. Och detta ger resultat i ett så här sparsmakat sammanhang där alla fyra ger full valuta till den stora publiken,

”Li’l Darling” är nog en av de långsammaste foxtrots som trots allt ger en lusten att stampa takten, då Neal Hefti visste hur man byggde en superballad som Basiebandet gjorde en världs-hit av, med hjälp av kompgitarristernas geni Freddie Green. Borrfors gör den lika intim som Z en gång gjorde.

Bobby Timmons kom på en nonsenslåt med publiktycke och med Oscar Brown J:r-s lika nonsiga text hade det vari ett helgerån att inte låta Beppe göra svensk upplaga av ”Dat Dere”. ”Höst” har Lars Nordlander kallat sin kongeniala version av Carmichaels största skapelse.

Denne Lars var en av Z:s vänner under hennes senaste år och skapade flera av hennes nummer till de få tillfällen hälsan tillät ett scenuppträdande. Ett ytterliggare bevis blev en ”ny” Destination Moon helsvensk så när som de två orden.

Den som köper CD-n som innehåller det mesta av det som framförs under denna jazzkväll där väl inte alla melodier i sitt ursprung var tänkta att benämnas jazz, men där Povel Ramels under bara ”Underbart är Kort” står fram i ledet som en av de fullträffar som Povel ofta levererade, och där musik och lyrik följdes åt. Jag tycker den är jazzig!!

Och ”Vers på Värmlandsfötter” sticke ut som en taktmässigt ovanlig sak komponerad av en av våra turkiska musikanter nämligen Maffy (Muvaffak) Falay och där säregna balkanrytmer virvlar omkring fötterna.

Nalle Nilson

Lidingö Jazzklubb 1 mars 2012

Monica Borrfors sång, Gösta Nilsson p, Filip Augustsson b, Jesper Kviberg tr.