Meny
Offpiste Gurus
Nefertiti, Göteborg, 25 februari 2017.
Indie-jazzgruppen Offpiste Gurus är formad kring paret Trinelise Væring och Fredrik Lundin och de släppte sin senaste cd In Case Of Fire i slutet av 2015. På Nef hördes samma kvartett som på albumet. Man framförde allt material från sitt välproducerade mästerverk. De är så ”hala” att de är omöjliga att etikettera. Tänk Tom Waits med blås kring 80-talets mitt, tänk Beth Orton, Stina Nordenstam och Lucinda Williams, lägg till genuina genrer inom afrikansk-amerikanska traditionen. Tidigare har som bekant paret från Köpenhamn, ofta på skilda håll, samarbetat med åtskilliga stora namn i nordiskt jazzliv.
Hur normalt sett omaka instrument som banjo och Höfner-bas (trakterad av förnämlige Thomas Vang) låter tillsammans, får vi goda exempel på. Alldeles lagom mycket elektroniska klanger gifter sig raffinerat med Lundins blås och diverse stränginstrument, integreras tack vare superb ljudtekniker. Jeppe Grams fräcka baktaktstrummande i olika tempo bildar fundament. Några gånger används förtjänstfullt jazzklubbens flygel.
Værings engelska texter är underfundiga och framförs av en stark sångare, med osviklig känsla för frasering och tajming. Därtill trakterar den kvinnliga bandledaren en diskret synth och nämnda banjo. Musiken svänger konstant, antingen genom stötig släpande rytm eller i några utbrott i up-tempoformat. Ett par fina ballader bryter mönstret. Auktoriteten Lundin på saxofoner och basflöjt målar melankoliska stämningar. I soloutflykter lägger han fascinerande melodislingor, ibland underordnar han sig, blir ytterligare ett rytmiskt inslag.
Flera låtar är väldigt medryckande, har hitkaraktär. Av sådana alster kan framhållas stompiga When Pigs Fly, suggestiva Nickname and Shoe Size, uppsluppna Trip to the Moon samt titellåten från In Case Of Fire. Trots välförtjänt beröm en randanmärkning: Efterlyser mer oförutsägbarhet, mer av plötsliga omkastningar och vokala språng. Vad som skedde i slutfasen skulle kunna förekomma oftare. Att de erbjuder ett väldigt spännande sound är ändå mitt bestående intryck.
Mats Hallberg
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här