Meny
Så är den igång, jazzfestivalen som många menar är världens största. Åtminstone om man ser till antalet konserter och deltagande artister.
I fredags gick alltså startskottet för Copenhagen Jazz Festival 2012 och hugade lyssnare stod som vanligt redan från början inför både många, omöjliga och ibland riktigt frustrerande val.
Som tex bland fredagens, om jag räknat rätt, nästan 100 konserter. I mitt fall ställdes invigningskonserten med hajpade pianisten Vijay Iyer och hans trio som framträdde på Statens Museum for Kunst mot Bülow/Franck/Kristiansen Quintet som framträdde på JazzCup på Gothersgade. Redan på väg till JazzCup kunde man konstatera att publiken fått ta till trottoaren för att få en chans att lyssna.
Iyer får ursäkta, hans i veckan tillkännagivna ”grand slam” i Down Beats Critics Poll till trots, valde jag Franck & Co. Ett klokt val tror jag, då Tomas och de andra i gruppen visade sig vara riktigt i stöten och vi och de övriga 100 i publiken bjöds på jordnära bebop av ett slag som gör att man som lyssnare känner sig utvald, privilegierad och lycklig.
Tomas är egentligen en obegripligt underskattad jazzkommunikatör som inte har så många övermän på tenorsax i vår del av jazzvärlden. Han är klart inspirerad av giganter som Gordon och Coltrane utan att för den skull plagiera sina hjältar. Dexters vana att i bland citera finner vi också hos Tomas Franck liksom Coltranes sound och frasering.
Hans medblåsare denna eftermiddag, altsaxen Christina von Bülow hörde jag nu för första gången live och hon visade också upp en spelglädje och skicklighet inte så långt från Franks nivå. Tillsammans kunde dom få mig att tänka på Konitz/Marsch.
Alltså fick vi förstås höra Konitz paradnummer All The Things You Are i Bülowsk tolkning. Vidare under den första delen av konserten bjöds det bland annat på uppfriskande Parkerbebop och klassikern Perdido som Franck ville ha den.
Jag höll på att glömma kompet och det hade ju varit synd för bakom pianot satt en av Danmarks många duktiga pianister, Sören Kristiansen, en skicklig ackompanjatör och vältalig solist.
Tomas bror Daniel levererade en myckenhet av personligt basspel och trumslagaren Frands Rifbjerg lade onödig virtuositet åt sidan och stöttade gruppen med precis det som behövdes i detta sammanhang varken mer eller mindre.
Jag har väl sagt det förut men det tål att upprepas: Skandinavisk jazz av i dag håller för det mesta en fantastisk god kvalitet! Detta gäller förstås i hög grad Franck/Bülow Quintet.
Text: Stig Linderoth
Foto: Lasse Seger
Copenhagen Jazz Festival
JazzCup 6 juli 2012
Tomas Franck ts, Christina von Bülow as, Sören Kristensen p, Daniel Franck b, Frands Rifbjerg dr
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här