Same Tree Different Fruit – ABBA i ny tappning

En gång i tiden, på 70-talet, var begreppet jazzpop gångbart. En sorts mix av populära låtar framförda med mestadels elektriska instrument där man med mer eller mindre lyckat resultat flirtar med lyssnare från olika läger.

Med ett gäng Abbalåtar som underlag bjöd värmlänningen och pianisten Anders Wihk Helsingborgspubliken på en konsert som nog kunde kallas popjazz eller kanske jazzpop.

Det tog mig hur som helst halva konserten att bli på gott humör.

De låtar som denna första halvlek blev uppjazzade verkade inte helt fungera som tänkt. Det lät något grötigt och bombastiskt men upplevdes nog av en Abbakunnigare publik än jag som mer än OK.

Så hände då det oväntade. Svante Henryson bytte ut elbasen mot sin cello och spelade duo med Steve Gadd. Konserten tog en vändning som fick taket på konserthuset att lyfta av minst sagt välmotiverade ovationer.

Svante Henryson, utseendemässigt en mix av E-type och Jaco Pastorius, spelade cello, både pizzicato och med stråke så att taglet viftade värre. Jag som har cello som ett favoritinstrument måste nu undra hur jag har kunna missa en musiker av denna kaliber, hemmastadd i både jazz, klassiskt och hårdrock som han är.

Steve Gadd var ju en gammal bekant, även han hemmastad i diverse sammanhang, från legendariska The Gadd Gang till Simon & Garfunkel. Också här passade han in som hand i handske. Andra halvlek blev alltså en fullträff och jag kan bara gissa att det kanske berodde på att Anders Wihk här följde Abbaoriginalen mer.

Anders Wihk presenterade hela anrättningen på ett proffsigt och trevligt sätt. Som slutkläm konstaterar jag att både jag och den till 75 % fyllda konsertsalen upplevde en konsert att sent glömma.

Text: Stig Linderoth
Foto: Jan Olsson

Konserthuset i Helsingborg den 9 oktober 2012

Same Tree Different Fruit – ABBA

Anders Wihk p, Svante Henryson b, c, Steve Gadd dr