Erik Satie 150 år. Foto: Jannik Knudsen

Satie tolkad i Frederiksberg

Erik Satie 150 år. Foto: Jannik Knudsen

Erik Satie, 150 år
Summer Jazz Festival, Frederiksberg och Valby, Danmark, 4 juli 2016.

Under de senaste åren har Summer Jazz, tidigare känt som Valby Summer Jazz, haft olika teman för sina konsertserier. Festivalens ledstjärna är och har varit att se möjligheter, bryta ny mark, utmana och överraska både publiken och musikerna själva. Förra året hyllades två danska ikoner, klassiska tonsättaren Carl Nielsen och författaren Halfdan Rasmussen. Också Billie Holiday, Frank Sinatra och Edith Piaf – som alla tre skulle ha fyllt 100 år 2015 – uppmärksammades i en rad olika projekt.

Marilyn Mazur. Foto: Jannik Knudsen
Marilyn Mazur. Foto: Jannik Knudsen

Årets tema var Breaking Borders. Under två kvällar på Betty Nansen Teatret hyllades i år en annan gigantisk klassisk kompositör, den franska pianisten Erik Satie (1866-1925). Excentrikern Satie inspirerades själv av gregoriansk musik och kabarémusik – klassisk modulation och bearbetning av musikaliska teman intresserade han sig inte för. Som flera av den tidens kreativa personligheter flyttade han till Montmartre där han agerade dirigent på mytomspunna kabarén Le Chat Noir. I modern tid har andra minimalister som Stravinskij, Poulenc, John Cage och technogurun Aphex Twin inspirerats av Satie och över 150 filmsoundtracks har genom åren smyckats av Saties verk. När den egensinniga Satie komponerade ställde han sig över alla gängse regler om hur musik skulle skapas och spelas, ofta med en stor dos humor och ironi. Detta resulterade i att han aldrig blev accepterad av sina samtida musikkritiker.

För hyllningsprojektet hade man satt ihop en stjärntät ensemble bestående av gräddan av danska klassiska musiker och jazzmusiker: kapellmästarna, tillika arrangörerna för konserten, far och son Anders och Benjamin Koppel, sångerskan Cæcilie Norby, slagverkaren Marilyn Mazur, harpisten Tine Rehling och cellisten Richard Krug samt svenske basisten Lars Danielsson. Utöver musiken som sträckte sig över ett sextontal kompositioner av Satie, med undantaget Pavane pour une infante défunte av Maurice Ravel, läste skådespelaren Peter Gantzler originaltexter skrivna av Ulla Koppel för att ge en djupare inblick i konstnärens livshistoria. Vi fick höra allt från verk skrivna för piano, sång och scen till klassiker som Gnossiennes, Parade och Relâche.

Cæcilie Norby. Foto: Jannik Knudsen
Cæcilie Norby. Foto: Jannik Knudsen

Anders och Benjamin Koppel och deras medmusikanter tog med imponerande rörlighet och variationsrikedom med oss på en aptitretande odyssé med Satie – i en jazzig, modern dräkt. Läckra arrangemang och poetiska, gripande samt innovativa grepp genomsyrade den två timmar långa konserten. Musiken andades mycket kreativitet även i de lugnare partierna, då musiken var nästan vilande. Anders var mer spindeln i nätet och dirigerade och styrde riktningen medan Benjamin svepte förbi med kortare solon på kristallklar alt- eller sopransax. Norbys flexibla stämma gav en intensiv, rytmisk grund som smälte väl ihop med Mazurs organiska slagverk som i sin tur fungerade som en spännande fond för musiken. Mazur är alltid tydlig med vad hon vill få ut av musiken, vilket triggar hennes medspelare. Norby sjunger alltid med absolut tonsäkerhet, hennes elastiska och starka stämma rymmer ett stort mått värme. Rösten kom helt till sin rätt i Saties paradnummer Gymnopédie och i koralen Choral i konsertens senare del. Danielsson levererade många härliga, ringande övertoner i fin samklang med Rehlings harpa medan Anders Koppel skarpt vävde ihop melodi och rytm bakom sin hammondorgel. Vart musiken bär lyssnaren får var och en själv avgöra.

Satie skulle med all säkerhet nickat gillande till denna tolkning av hans genialiska låtskatt som kanske är mer levande nu än någonsin.

Patrik Sandberg

Annonser
Annonser
array(8) { [0]=> int(56015) [1]=> int(55813) [2]=> int(50803) [3]=> int(51323) [4]=> int(55369) [5]=> int(54566) [6]=> int(55316) [7]=> int(55403) }