Spirituell jazz men många klangbottnar med Jasmine Myra, Stockholm Jazz Festival

Jasmine Myra, Fasching, Stockholm Jazz Festival, 13 oktober 2023

Altsaxofonisten  Jasmine Myra från Leeds fick stor uppmärksamhet i brittisk jazzpress förra året då hon släppte sitt debutalbum Horizons (Gondwana Records). Skivbolaget drivs av trumpetaren Matthew Halsall som blivit en av de främsta brittiska exponenterna för sk spiritualjazz i den meditativa domänen. Och här passar Myras mycket omsorgsfulla och genomtänkta musik väl in.

Det är en septett som intar Faschings scen. Spelningen byggs upp i ett långt set och Myra är noga med att förklara vad som ligger bakom hennes kompositioner. Merparten utgående från personliga tankar och upplevelser kring livets sociala grundförutsättningar, då mycket av materialet skrevs under pandemin. Och det är oerhört utmejslat vad gäller de melodiska grundstrukturerna, vilka är fyllda av detaljer och stämningsskapande element. Men samtidigt finns det en kontinuerlig puls och rörelse framåt, så det blir aldrig stillastående eller enbart dekorativt.

Myras arrangemang tar väl vara på sättningens rika möjligheter och hon har mycket starka och profilerade medmusiker. Framförallt är pianisten Nico Widdowsons roll som sammanhållande länk framträdande. Likaså får gitarristen Ben Haskins stort utrymme med sitt kolorerande och drivande spel vilket skapar distinkta kontraster till Myras lyriska saxofonspel. En annan viktig partner är flöjtisten Rianna Henriques som unisont följer och förstärker Myra. Vid några tillfällen byter Henriques till baritonsaxofon och då uppstår en spännande dynamik som det finns potential att utveckla. En viktig del i bandet är trumslagaren  George Hall som håller pulsen igång med ett lätt anslag med karibiska förtecken vilka väl möter upp Myras österländskt influerade teman. Dessa i sin tur förstärkta av harpisten Rachel Horton  Kitchiew. Så sammantaget är det en väldigt intrikat  musikalisk väv som presenteras, ljus, öppen och förhoppningsfylld.

Ulf Thelander