Storstilad releasekonsert med  Peter Asplund Aspiration och Göteborg Wind Orchestra 

Text: Mats Hallberg Foto: Pernilla Warberg

 Peter Asplund Aspiration och Göteborg Wind Orchestra 

Haga Konserthall, Göteborg 8 februari 2024 

Peter Asplund behöver ingen närmare presentation. Vad den prisade trumpetaren, sångaren, kompositören och bandledaren uträttat under decennier torde vara bekant. Att han hyser en förkärlek till American Songbook har inte varit någon hemlighet, tvärtom. Det nya i senaste framgångsrika projektet är i stället önskan om samarbete med en ypperlig symfonisk blåsorkester. Göteborg Wind Orchestra nappade på inviten, en vid flera tillfällen nedläggningshotad orkester som kunnat flytta till nytt hus. Fick på så vis anledning att för första gången besöka före detta Smyrnakyrkan med sina tre läktare och högt i tak. Akustiken var förvånansvärt god, klarade skapligt ett mäktigt, stort sound som stundtals erinrade om Gil Evans klassiska orkestreringar.  

 För en kreatör ständigt i färd med att utöka sina uttryck kan det kännas tryggt att hålla fast vid ett vinnande koncept. Innebär i praktiken att kontrabasisten Hans Andersson och barndomskamraten och batteristen Johan Löfcrantz Ramsay finns vid hans sida. Däremot abonnerar ingen på pianopallen, fast lyckligast blir projektledaren om professor Lars Jansson sitter på den. Dessa eminenta musiker finns på scen tillsammans med huvudrollsinnehavaren och GWO vars numerär denna afton uppgår till tjugotvå personer, varav tre kvinnor. Dirigerar sina egna kluriga arrangemang gör Mats Hålling, god vän och musikalisk partner till Asplund. För några år sedan uträttades storverk av namngivna musiker plus storband på Peters All My Septembers. I höstas spelades Out Of This World in på GöteborgsOperan, Under generös releasekonsert framförs samtliga åtta spår och en hel del lika magnifikt bonusmaterial. Ska noteras att två av albumets låtar är original av Asplund, melodier som platsar i mördande konkurrensen. 

Varianter med olika sättning praktiseras, grepp vilka disponeras klokt. Lars Jansson och i än högre utsträckning Hans Andersson riskerar ju att hamna i skymundan när volymstarkt blås och trumslagare jämte de två slagverkarna i GWO drar i väg i svepande, volymstarka linjer. Ett örhänge av Cole Porter tolkas av GWO på egen hand, snyggt utbroderade Moon River görs med reducerad besättning, tjusigt vokalt potpurri till åminnelse av Sinatra och Tormé framförs av Asplund till ackompanjemang av pianotrion och vindlande eggande Lush Life framställs på duo av säkert sjungande solist och Lars Jansson. Exempel på några varianter som medför att fokus välbehövligt flyttas. Vad beträffar GWO har jag hört dem live med åtskilliga gäster från olika genrer, inklusive med Jan Lundgren trio på YSJF. Alltid gillat deras prestationer och nu med Mats Hållings skickliga handlag låter de ännu bättre än jag hade kunnat föreställa mig.   

Har senaste tio-femton åren kunnat njuta av romantikern Peter Asplunds färdigheter live ett antal gånger, Vid en jämförelse konstateras att han bibehållit sin förmåga, sannolikt utvecklat den. I utförliga solon på trumpet och flygelhorn kombineras oklanderlig teknik med svindlande skönhet. Sverige har flera jazztrumpetare i världsklass, fast få förmår förena teknik och känsla på motsvarande vis. Samma föredömliga förhållande råder förstås också hos här en exklusiv sideman som Lars Jansson. Att aktuella albumet med klassiska sånger Out Of This World är instrumentalt hindrar inte som framgått, Asplund från att ge prov på sitt utökade register.  Prickfri stämma används i såväl ömsinta ballader som i melodier där det behövs sträckas ut. Dessutom levereras noga genomtänkt mellansnack om vald musik, dess ursprung och särart.  

 Hänförs av en ramstark repertoar exekverad av formidabla musiker under Mats Hållings ledning, med tvåfaldig Gyllene Skivan vinnare i centrum.

Vad i en konsert utan dippar spred allra mest gåshud?  Jo, romantiskt mästerverk av Michel Legrand vars vadande i melankoli stundtals förde tanken till soundet på Sketches Of Spain, releasespelningens titellåt vars raffinerade bågar binder samman Arlen/ Mercer med George Gershwin och John Barry (James Bond-spänning), hur Aspiration och Lars Jansson briljerar i respektlös hyllning till ”The Velvet Fog”, vindlande Lush Life i avskalad tappning, uppvisningen på flygelhorn i up tempo- Oscarsvinnare från 1945 samt den bedårande finaltrippeln toppad av svepande magin i Here´s To Life.   

Annonser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterat

Annonser
array(10) { [0]=> int(54305) [1]=> int(54321) [2]=> int(51323) [3]=> int(54329) [4]=> int(54013) [5]=> int(50803) [6]=> int(54353) [7]=> int(54382) [8]=> int(54209) [9]=> int(54325) }