Vår nya jazzstjärna Jill Johnson imponerade

[Best_Wordpress_Gallery id=”184″]

(Klicka någonstans på bilden ovan för att öppna bildspelet.)

Jill Johnson, Anders Berglund & Monday Night Big Band
Ystad Sweden Jazz Festival, Sövde Amfiteater, 4 augusti 2019.
 
Jag har följt Monday Night Big Band sedan de under tenorsaxofonisten och arrangören Jörgen Nilssons ledning gick under namnet Eslövs Storband. I början på 90-talet var Ystad Sweden Jazz Festivals konstnärlige rådgivare Jan Lundgren deras pianist. Till vänner af ordnings förskräckelse står nu countrysångerskan Jill Johnson på scenen i Sövde. Den scenen är en ny utmärkt tillökning till YSJF. Bandledaren, sångaren, pianisten, dirigenten och arrangören Anders Berglund, som många år var vapendragare med klarinettisten Putte Wickman, är gästdirigent. I Johnsons barndomshem fanns gott om jazzvinyl, och på den vägen är det. Johnson har fått lysande recensioner för sin senaste show ”That’s Life” och just den Sinatralåten sitter envist kvar i knoppen även dagen efter konserten. Berglund blev inspirerad av Thad Jones, MNBB:s ledstjärna, när han på uppdrag av Wickman arrangerade poplåten Corrine, Corrina för storband.
 
Strax innan konserten bjöds publiken på en kraftig åskskur, men sedan sken solen ikapp med Johnsons charmiga och kärleksfulla utstrålning. Hallelujah I Love Him So, Everybody Loves Somebody, The Very Thought of You, The Way You Look Tonight med flera standards framfördes av Johnson med genuint stöd av MNBB. Bandet gav, sin vana trogen, rikhaltigt med soloinsatser, som till exempel i Our Love Is Here to Stay, där trombonisten Ola Åkerman kom loss. Johnson kryddade också anrättningen med en countrylåt Crazy In Love samt en egen sång No Other Daddy But You. Berglund sjöng solo i Come Fly With Me och duo med Johnson i Irving Berlins Cheek to Cheek. Före det sedvanliga extranumret lämnade MNBB scenen. Musikanterna försvann ut bland publiken och vid pianot satt Berglund och kompade vår nya jazzstjärna Jill Johnson i I Can’t Give You Anything But Love. Mycket överraskande och effektfullt!

Text och foto: Lasse Seger