Vivian Buczeks hyllning till Ella Fitzgerald höjde jazztemperaturen

[Best_Wordpress_Gallery id=”99″ gal_title=”Ella Lives-2″]

(Klicka någonstans på bilden ovan för att starta bildspelet.)

Vivian Buczek & Martin Sjöstedt Trio – Dear Ella
Stardust, Lund, 24 november 2017.

Jazztemperaturen stiger till den milda grad på jazzklubben Stardust när Vivian Buczek hyllar Ella Fitzgerald tillsammans med Martin Sjöstedt Trio och saxofonisten Fredrik Kronkvist. I våras såg, hörde och skrev jag om programmet Dear Ella, då på Palladium i Malmö, där Carola fortfarande sitter i väggarna. På Lunds Nation sitter jazzen i väggarna och miljön är trots allt intimare och ger mer jazzig livekänsla – det grymma svänget stiger hela kvällen när Sjöstedt verkligen får fart på flygeln. Denna konsert är den 196:e och nästa år blir det 25-årsjubileum för jazzklubben.

Buczek berättar personligt och ödmjukt om sin uppväxt med polska föräldrar i Malmö och varvar det med kåserande om Ella Fitzgeralds brokiga liv. Pappa trombonisten Bruno inpräntade hos Vivian hur viktigt det var att kunna alla sångerna ur The American Songbook och att den allra viktigaste var Ellingtons Prelude to a Kiss: ”Den måste du kunna!”. Mamma vibrafonisten Krystina undervisade Vivian i piano – snacka om musikalisk uppväxt! Hemmet stod alltid öppet för musikanter, så dottern blev tidigt marinerad i jazzmusik.

Generösa Buczek står på scenen hela tiden och ger publiken allt med stor inlevelse och genuin jazzkänsla med eller utan scatsång. Kronkvist tar fram flöjten när det är dags för Tizol/Ellingtons Caravan i basisten Fernqvists fina arrangemang. Annars är det pianisten Sjöstedts arrangemang, skräddarsydda för Buczek, som gäller. Kronkvists varma och subtila flöjt kommer också väl till pass i The Man I Love ur Gershwins ”Songbook”. Fernqvist bjuder på många briljanta bassolon och Czörsz lämnar trummorna ingen ro. Doandes med micken vid munnen kommer Buczek loss i Mercer Ellingtons Things Ain’t What They Used To Be. Andra höjdpunkter för kvällen är Gershwins Lady Be Good, Kerns Yesterdays samt Nat King Coles The Very Thought of You där saxofonisten Kronkvist ger det beryktade järnet. Buczek spar inte på rösten (fast hon är förkyld) och berättar även om legenden Nat King Coles möte med Ella. Errol Garners Misty som extranummer sitter perfekt när vi går ut i den dimmiga höstnatten. Dear Ella, du kan inte hyllas på bättre sätt än detta – Ella lives!

Text & foto: Lasse Seger