Meny
Ystad hamnar på jazzfestivalkartan omedelbart, i gott sällskap med Molde, Köpenhamn och varför inte Newport (på 60-talet). Just så upplever jag första dagen, när jag kommer in på Per Helsas Gård med vackra medeltidsbyggnader och senare Saltsjöbaden med fantastisk havsutsikt samt den anrika Ystad Teater helt lämpad för jazzmusik.
Festligt, fullspikat,välarrangerat och njutbar andlig värme kännetecknar detta lyckokast av Jan Lundgren (känd jazzmusiker) och Thomas Lantz (färgstark politiker), som tillsammans med sina 70 funktionärer, flera från Tomelilla Jazzklubb, måste hedras för ett enastående proffsigt arbete.
Festivalens främste ambassadör Bengt Arne Wallin koras efter Golsonkonserten och lyser av välbehag och glädje när han dyker upp på de olika konserterna. Staden används smakfullt för att bilda fin jazzmiljö vilket fler kommunpolitiker bör ta efter, säger Peter Asplund, som tillsammans med XL-Big Band inleder festivalen. Nytt och nyttigt är att Lars Beijbom dirigerar XL-bandet. Peters briljanta trumpetspel, mellansnackvitsar och härliga jazzsång blir en värdig inledning på festivalen.
I den svaga havsbrisen vid Saltsjöbaden och med sin ”ryska själ” (som senaste cd:n heter, My Russian Soul) ger Viktoria Tolstoy, tillsammans med pianisten Jakob Karlzon, basisten Mattias Svensson och trumslagaren Rasmus Kihlberg, något av det vackraste och bästa jag hört på länge.
Säkert samlar man erfarenheter till kommande festivaler. Bättre information om det brassbandslösa lilleputtåg som jag ser gå till och förhoppningsvis från Saltsjöbaden, vore ej fel.
Lasse Seger
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här