Succé för skånskt storbands-battle

Nästan per automatik blev det stor succé (publikt som musikaliskt) då Harry Arnold-sällskapet i Malmö för tredje året i rad på Konserthuset arrangerade ett bigbandbattle mellan Amiralens och Z storband i Malmö. Ett väloljat arrangemang med konstanta smittande breda leenden mellan numrerna för en ”publik som i majoritet minns och som varit med”. Till exempel att Helsingborgsborne Arnold ledde från 1941 Folkets parks dansorkester i Malmö vilken efter hans inträde hette Harry Arnolds orkester. Där spelade han både altsax och sjöng. Thore Ehrling hörde talas om Arnolds framgångsrika och populära ledarskap i Malmö och (med Olle Helanders förenade kraft) banade vägen för honom att  ta hand om det nystartade Radiobandet med idel svensk jazzelit. The rest is history. Inte minst samarbetet med Quincy Jones till vilken han denna konsert lämnat en hel del arrangemangsavtryck till Amiralens storband med en del oldtimers som varit med under många Arnoldår i Malmö.

Liksom representanter ur den fulltaliga publiken (1 400 platser utsålda) som lokalt och långväga via abonnerade bussar ständigt ställer upp årligen för att applådera och torka en tår åt bland annat Arnolds legendariska efterlämningar som oundvikliga (och nu framförda) ”Stand by”, ”Kinda blues”, arret til ”Sunday” och så vidare. Och inte minst för gästsolisterna Nisse Landgren och trumpetaren Magnus Johansson.

Z Big Band under Martin Lavröds ledning är en för mig lite udda företeelse då jag enbart upplevt dem under detta årliga Arnold-evenemang som nästa år blir på nybyggda Malmö Live. I alla fall vad som går att upptäcka via annonser. Vilket är synd för Lavröd har en ovanligt väldrillad och lovande organisation med ett påtagligt fint stingande brass och nyanserad saxsektion. Nu spelade de och Amiralens storband ofta både unisont och var för sig mellan Landgrens och Johanssons suveräna uppvisande solon. Vilket fungerade vältajmat och friktionsfritt. Men i avsaknad av spännande solister. Trots att båda banden hade generationsöverskridande medlemmar.
Även om nu detta sköttes och överträffade all förväntan med Skillingebosatte Landgren och Göteborgske frigående trivselskämtaren Johansson. Kvällen till ära matchande mästertrombonistens kända röda instrument med likaledes färgad trumpet!

Ihop med Z Big Band briljerade Landgren inte oväntat elegant i Martin Lavröds ”Meet Nisse Landgren” med nästan samma personliga solistuppsving som förärades  Benny Bailey i Quincy Jones liknande tribut. Minst lika imponerade som storbandens gemensamma tolkning av Sammy Nestico’s utmanande ”The heat is on”. Det hettade verkligen om öronen!
Magnus Johansson å sin sida är den typ av trumpetare med ”stålambis och höjdsträcka” som skulle fått Kenton eller Ferguson himla med ögonen och genast locka med fast plats. Nu har Johansson en rätt kommersiell brokig bakgrund med allt från medverkan i 60-talets Little Mike and his Sweet soulband (i vilken Anders Berglund även ingick) till Lasse Kronérs populära tv-serie Diggilo.

Det blev naturligtvis uppvisning av dubbel bemärkelse i den högre skolan i grandiost trumpetssmäck. Från ”Over the rainbow”, Hoagy Carmichaels ”Star dust” till utmaningen av Maynard Fergusons tolkning av Leonard Bernsteins ”Maria” från West Side Story. Klart imponerande till publikens uppgivna huvudskakningar var även hans tolkning av Nino Rotas ledmotiv till filmerna ”The Godfather”.

– Den brukar jag spela i kyrkor. Men med tanke på filmernas mångfald av våldsamma blodiga maffiamord har jag då döpt om den till ”Gud Fader”, raljerade Magnus Johansson. Helt på sin ”mammas trygga swinggata” ihop med Landgren i Neal Heftis Basieavlämning ”Duet” och Arnolds ”Kinda Blues” i Harry James framtoning. Det fanns även vokalt hörvärt som Amiralens storbands sångare – Christina Nordstrand, som säkert har Dinah Washington-kassetter till huvudkudde, och Petri Soikkeli vilken hade den goda smaken att framföra Stephen Sondheims läckra men sällan hörda ”All I need now is the girl” med osviklig mersmak.

Landgren tog privata historiska förtecken med att berätta om sin Degerfors-mammas favorittrombonist – Tommy Dorsey. Vilken även blev hans första inspiration och kratsade entréen för oundvikliga ”I’m getting sentimental over you”. Landgrens prisade turnerande Sinatra-hyllning (med anledning av dennes 100 år) gav utrymme för både en inlevelserik sångtolkning av  ”I thought about you”. En logisk förhandspluggning av sommarens Brantevikattraktioner med just Sinatrahyllningen (ihop med Miriam Aida, Jan Lundgren, Göran Söllscher) den 17 juli och efterföljande Gunhild Carlings Big Band med mera.

I augusti blir det traditionellt en Harry Arnold-kväll på Pildammarna i Malmö med storband. Fast denna gång med ett traditionsbrytande. Inte med som vanligt Amiralens storband utan Malmötrumslagaren Roger Bergs Big Band! Plus årets stipendiater – trombonisten Jan Slåttenäs och 26-årige Malmö-basisten Simon Petersson. Den senare får 3000 kronor i egenskap av Stand By’s ungdomsstipendiat.

Storbandskväll i Harry Arnolds anda med Amiralens storband och Z Big Band samt gästsolisterna Nisse Landgren och Magnus Johansson på Konserthuset i Malmö den 29 mars.

Christer Nilsson