ANDERS BERGCRANTZ & NORRLANDSOPERAN SYMPHONY ORCHESTRA plays Anna-Lena Laurin The painter

Recenserad i OJ 4-13

ANDERS BERGCRANTZ & NORRLANDSOPERAN SYMPHONY ORCHESTRA
plays Anna-Lena Laurin The painter

I Cypresses – II Absinth minded – III Sunflowers  – IV Touches – V Twilight

Vanguard Music Boulevard VMBCD108/Plugged, tid 44 min
Anders Bergcrantz tp, Robert Tjäderkvist p, Patrik Grundström b, Ulrik Ording dr, Norrlandsoperan symphony orchestra, Mats Rondin cond.
Insp i Umeå 13–15 januari 2012.

Betyg 3: •••

Michael Mantler är  den kompositör som jag tycker har lyckats allra bäst med att sammanföra jazz och klassiskt; han lyckas verkligen integrera det skrivna med det improviserade. Och han har en tydlig konstnärlig vision. Hans musik är kompromisslös, krävande och originell.

Här är ännu ett exempel på en kompositör som försöker blanda musikstilarna. Anna-Lena Laurin har sammanfört symfoniorkester och jazzkvartett i The painter, ett verk som beställts av Norrlandsoperan. Kompositionen, som inspirerats av Vincent van Goghs konstnärskap, består av fem satser. Musiken har ett i långa stycken böljande romantiskt drag. Den skulle kunna fungera som filmmusik inbillar jag mig. Det är relativt lättillgänglig musik, långt från den avantgardistiska  konstmusiken.

Anders Bergcrantz (gift med Laurin) är dominerande solist – och han är mästerlig med sin knivskarpa attack. Han har den sortens pondus och instrumentkontroll som för tankarna till Freddie Hubbard och Woody Shaw. Med honom som solist blir musiken aldrig söt eller inställsam. Han förstärker istället musikens inneboende dramatik.

The Painter är ett ambitiöst och välskrivet stycke, men som ändå inte förmår röra om i mitt inre. Det är lite konventionellt. Men framförallt tycker jag inte att jazzen och den klassiska musiken förenats på ett naturligt sätt här. De två står liksom på varsin sida om nätet.

Jörgen Östberg