Meny
Rune Grammofon
Arve Henriksen tp, vo, p, celeste, harmonium, synt, org, elektronik, Erik Honoré klav, Skúli Sverrison b, Hilmar Jensson g, Jan Bang elektronik, Max Friman-Henriksen perc, Filip Friman-Henriksen perc, Helge Norbakken perc, Ingar Zach perc, Audun Kleive tr, perc, Walter Laureti synt, Kristian Isachsen elektronik, Eivind Aarset g. Inspelad 2007-2019.
När undertecknad intervjuade Arve Henriksen för OJ:s räkning för två år sedan berättade Henriksen om hur han såg på sin medverkan i sammanhang som är vitt divergerande. Han beskrev de olika rollerna som att han tar på sig olika kläder, men under kläderna ryms samma person och kroppen är densamma. Enligt den tankemodellen är det Arve Henriksen i en garderob som Rune Grammofon nu ger ut. Fyra album, fyra olika musikaliska uttryck, men en musiker i centrum. En garderob.
I boxen The Timeless Nowhere – som rymmer albumen Acousmograph, Captured Under Mountainsides, Cryosphere samt Towards Language – Live at Punkt – hör vi Arve Henriksen i fyra olika sammanhang med olika förutsättningar. Sannolikt förstärks helhetsintrycket av det fysiska innehållet i boxen. Detta innehåll tillhandahölls dock inte recensenten, något som gör att recensionen helt handlar om musiken.
Acousmograph är Arve Henriksen på egen hand. Förutom att spela trumpet sjunger han (ordlöst) och spelar en handfull instrument som ibland behandlas elektroniskt. Inga andra musiker medverkar på albumet, det här albumet handlar om hur Henriksen orkestrerar såväl instrument som inspelade ljud. Att lyssna på Acousmograph är som att lyssna på vykort från kända och okända platser. Omgivningarna förändras, stämningarna och uttrycken likaså.
Även Captured Under Mountainsides är till största delen Henriksens på egen hand, men inte helt och hållet. Uttrycket är emellertid inte detsamma. Här slår musiken mig som eftertänksamt reflekterande, inåtblickande utan att vara introvert. En orgel utgör på några spår ett oväntat inslag som utan att begå våld på musiken teleporterar ljudkulisserna till en annan, bitvis nostalgiskt abstrakt, dimension.
En tredje aspekt av Henriksens fatabur presenteras på Cryosphere, där klangkonstnären Jan Bang utgör sparringpartner till Henriksen. Här är elektroniska klanger på tidvis närmast filmiska vis mera frekventa. Musiken är grövre, mörkare och mer kompakt. Samtidigt tar Henriksens trumpet vid flera tillfällen rollen av en stark men samtidigt subtil solstråle som tränger igenom dis. Cryosphere är den av skivorna i boxen som av och till rymmer förnämligt slagverksspel av Ingar Zach, Helge Norbakken och Audun Kleive. Kreativt, musikaliskt och alltid i musikens tjänst.
På sätt och vis kan Towards Language – Live at Punkt höras som en klingande beskrivning av en – av flera – arbetsprocesser som Arve Henriksen använder sig av, nämligen det varierade återanvändandet. Albumet är en liveversion av albumet Towards Language från 2017, här omtolkat med variationer och nya utvecklingslinjer. Det står också klart hur tydlig Arve Henriksens identitet är. Oavsett sammanhang hittar han sin roll, tillför sin musikaliska dialekt och orkestrerar inte bara sig själv, utan hela sammanhanget med sin trumpet eller – mera anmärkningsvärt – genom att inte spela något överhuvudtaget.
Genomgående hör vi Henriksens särart, där en bred klangkarta ritas upp med en särpräglat förfinad dialekt.
Thomas Olsson
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här