BOBBY BRADFORD / MARK DRESSER / GLENN FERRIS Live In LA

Recenserad i OJ 4-13

BOBBY BRADFORD / MARK DRESSER / GLENN FERRIS
Live In LA

For Bradford – Purge – BBJC – Pandas Run – In My Dream – Bamboo Shoots – Comin On – Ready To Go
Clean Feed / tid 58 min
Bobby Bradford co, Glenn Ferris tb, Mark Dresser b. Insp i september 2009.

Betyg 4: ••••

Det hörs att det här är tre själsfränder som gör musik tillsammans. Det är koncentrerat och tight och den originella sättningen håller hela vägen. Ingen avsaknad alls av piano eller trummor! Bradford spelar som vanligt mjukt med en varm ton i sin kornett. Mark Dresser är en klippa som känns som trions fasta grund. Han har ofta spelat med Bradford, så de kan varandra utan och innan. Men den stora överraskningen i trion är Glenn Ferris, som sjunger, growlar och kvider med sin trombon nästan som Ray Anderson, men inte lika manierad. Formmässigt märks influenserna från Bradfords tidigare samarbete, mest från Ornette Coleman, men ibland också från John Carter.

På For Bradford spelas det komplexa temat unisont av blåsarna för att övergå i ett svängigt solo av Ferris och därefter tvåstämmig impro med båda blåsarna. Purge är komponerad av Ferris och startar ostrukturerat för att snart övergå i en tydlig melodi anförd av Ferris och ackompanjerad av Dresser på ett mera traditionellt sätt.

I BBJC spelas temat tvåstämmigt och övergår i ett kollektivt improviserande med stundom dubblerad takthållning av Dresser. Pandas run har ett liknande upplägg men är melodiskt lösare i kanterna och Dresser är tredjestämma hela vägen. Comin on liknar Ornettes ”harmolodiska” kompositioner och saknar pulserande rytm. Ready to go är en meditativ och marschliknande komposition, helt igenom vilande på en basgång av Dresser.

Plattan innehåller en fascinerande mix, där ingenting utförs på ren rutin. Inspelningen har kallats Live In LA, men har i själva verket spelats in hemma hos Glenn Ferris’ instrumentkollega Bruce Fowler i Woodland Hills, California och blivit liggande i två år innan Clean Feed gav ut den 2011.

P-O Larsson