Meny
Recenserad i OJ 6-13
DAVE HOLLAND
Prism
The Watcher –The Empty Chair (For Clare) – Spirals – Choir – The Color Of Iris – A New Day – The True Meaning Of Determination – Evolution – Breathe
Okeh/Dare Two Records 88883721802/Sony/tid 70 min
Dave Holland b, Craig Taborn p Fender Rhodes, Kevin Eubanks g, Eric Harland dr
Betyg 5: •••••
Brittiska basikonen och kompositören Dave Holland följer upp 2010 års succéartade oktettprojekt med ett helt nytt kvartettprojekt kallat Prism. Utöver Holland består den stjärnstarka kvartetten av forna samarbetspartnern, gitarristen Kevin Eubanks (Jay Leno Tonight Show, Art Blakey), pianisten och keboardisten Craig Taborn (Chris Potter, James Carter) och trummisen Eric Harland, (Charles Lloyd, Terence Blanchard).
Kvartetten bjuder på en betydligt starkare, bluesigare identitet än vad man är van att förknippa med Holland och hans sammansvetsade akustiska bandformationer. Det är en sprudlande, näringsrik mix av modern jazz och 70-talsfusion vi bjuds på. I ljudbilden kan man även skönja spår från Hollands grupp Extensions som han ledde i slutet av 80-talet.
Samtliga medlemmar i bandet bidrar med spännande, nyansrika och ofta något knepiga kompositioner som bygger på utbroderade, utsträckta teman. Resultatet blir en läcker bredd: från Choir med sin snabba, gospelglada stämning till lugna, svävande Spirals och vidare över till furiös, uppdaterad fusion i The Watcher. Det sistnämnda för tankarna till Chick Coreas Return To Forever medan det över tio minuter långa, hypnotiskt intrikata Evolution doftar Mahavishnu.
Holland, Eubanks, Taborn och Harland spelar superbt på hela resan genom Prism: innehållsrikt, rörligt och profilerat. Det blir snabbt tydligt att bandmedlemmarna trivs i varandras sällskap och triggar varandra till att ge sitt yttersta. Ibland får Eubanks dock lite väl mycket utrymme – men han har heller sällan låtit bättre än här när han manglar ut sina tunga, fuzzlika rockriff och bluesiga, meditativa slingor. Taborn är som vanligt mycket hörvärd med sina uppfinningsrika, matematiska, kvicka löpningar både på piano och Rhodes.
PLäckert och subtilt dubblar Taborn tillbaka till sig själv under de stigande och fallande tvåtonsfraserna. Taborns gnistrande solo på Hollands komposition A New Day är en höjdpunkt med Hollands efterföljande vackra, runda, mollmättade bassolo. Taborns egen tunggungande komposition The True Meaning Of Determination är en annan höjdpunkt där Taborn nästan överträffar sig själv bakom flygeln. Harland styr med järnhand flödet bakom sin trumarsenal med lavaliknande skiftningar i rytmik och melodi, ibland komplexa, lika ofta funky. Hans ständiga temposkiftningar, explosiva accenter och finurliga baktakter är en fröjd för örat.
Hatten av för bandledaren Holland (67 år i år) som nu snart i fem decennier bildat och lett många dynamiska grupper. Med Prism har Holland återigen bevisat sin mångsidighet och geniala skaparkraft. Detta band är bara ett i raden av Hollands många lyckade formationer, men samtidigt det mest trollbindande och lyckade projektet på mycket länge. Att löda ihop denna genomtänkta, väl arrangerade musik med stora doser live-spontanitet är inte lätt, men denna stjärnstarka kvartett har på Prism lyckats med just detta konststycke.
Patrik Sandberg
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här