Eva Kruse: On the Mo

Redhorn Records / Naxos / Tid: 50 min.
Eva Kruse b, Tjadina Wake-Walker oboe, Uwe Steinmetz ss, as, Christian Jormin p, Eric Schaefer tr. Insp. i Berlin februari 2016.

I en recension av den här skivan resonerades om svårigheten att förena jazzen med den klassiska konstmusiken och det fastslogs att gruppen ”förmår verkligen balansera till exempel groove med JS Bach”. Jag har lite svårt att höra de influenserna och bortsett från att oboen ger en annorlunda ensembleklang är kompet ofta låst i ett poppigt beat och harmoniken är tämligen jazzorienterad med generösa modala ytor för solisterna. Många teman är attraktiva med oboe och sax i stämmor över glesa bastoner och pianoackord. Christian Jormin (som vi mer känner som trumslagare) har en ledande roll. In Motion har en litet vemodig karaktär med långa arrangerade partier. Pianot har tagit över basens funktion i What Do You Say When the Sky is Grey när Kruse presenterar temat. Staffan var en stalledräng spelas på duo piano/bas och relaterar till en nu välbekant folkvisejazz-tradition. Man varierar ljudbilden och föredrar generellt en välarrangerad återhållen spelstil som dock överlag skulle mått bra av lite mer intensitet från solisterna. Freetown har, som titeln antyder, lite lösare struktur med extremt försiktiga insatser av blåsarna. Küchen Rock blir skivans mest energiska spår men den raka rytmen blir lite väl enkel för att riktigt engagera. Stop and Go är ett av skivans bättre spår och titelspåret associerar till gruppen Oregon och blir albumets höjdpunkt.

Ulf Adåker