GEORGE GARZONE / FRANK TIBERI / RASMUS EHLERS TRIO Audacity

Recenserad i OJ 3-12

GEORGE GARZONE/FRANK TIBERI/RASMUS EHLERS TRIO
Audacity

Two brothers – W.S. – Softly, as in a morning sunrise – Minor delight – Theme for Ernie – My man –  Audacity limbo – Strollin´ down Bourbon St

Stunt Records STUDCD 11142/Naxos/tid 55:06 min

Frank Tiberi ts, ss , George Garzone ts, Rasmus Ehlers p, Jonas Westergaard b, Jakob Höyer dr. Insp i Köpenhamn den 8 juli 2011.

Betyg 4: ••••

Pianisten Rasmus Ehlers har samarbetat med saxofonisten George Garzone förut. Ehlers trio och Garzone släppte för något år sedan en friformfärgad platta som jag i OJ gav betyget 3.

Garzone var tillbaka i Köpenhamn förra sommaren i samband med Copenhagen Jazz Festival. Till mångas förvåning och glada överraskning kom Garzone oväntat i sällskap med Woody Hermanbekante tenoristen Frank Tiberi som i många år varit Garzones lärare och mentor. Gästspelet i Köpenhamn föranledde naturligtvis också besök i en skivstudio. Resultatet av detta blev en cd med namnet Audacity (som betyder ungefär våghalsigt eller djärvt).

Nu tycker jag förstås inte att den här skivan sticker ut speciellt markant. Men formatet, en kvintett med två saxar i fronten, är väl prövat och dessutom omtyckt av en stor jazzpublik. Lägg därtill en trevlig repertoar och vi har en vinnare i Audacity.

Ehlers är en god låtmakare och inledande Two brothers är en lätt uppfriskande liten melodi som får mig att tänka på Herman och hans olika saxbröder. W.S. som kommer härnäst är en hyllning till Wayne Shorter och också detta nummer skrivet av Rasmus Ehlers. Jazzklassikern Softly, as in a morning sunrise har fått en försiktig och rätt kul nytolkning av Tiberi. Minor delight, också detta ett Ehlersnummer är det i mitt tycke bästa spåret på plattan. Inspirationen kommer tveklöst från Mingus.

Att Garzone och Tiberi trivs med harmonierna är också lätt att konstatera. Ytterliggare ett stycke fint improvisationsunderlag är Fred Laceys Theme for Ernie, en hyllning till saxofonisten Ernie Henry och som tidigare både Miles och Coltrane tolkat med den äran. Duon Garzone och Tiberi visar här upp sina respektive saxofontalanger och påminner oss om att det inte nödvändigtsvis måste till jättekända artister för att skapa jazzmusik av format.

Resterande fyra spår är också dom rutinerat framförda och jag vill verkligen slå ett slag för denna platta som kanske annars riskerar att försvinna i mängden av likartade jazzproduktioner. Med andra ord, Garzone och Tiberi tillsammans med Rasmus Ehlers trio gör garanterat ingen besviken.

Stig Linderoth