Meny
Rune Grammofon (Border)
Hedvig Mollestad Thomassen g, Ellen Brekken b, Ivar Loe Bjørnstad dr. Insp. Amper Tone Studio, Oslo 2018.
Sedan debuten Shoot! har norska Hedvig Mollestad Trio varit regerande mästare i grenen pansarjazz. Det är alltid en utmaning att behålla mästartiteln. Det kräver att fortsätta i samma anda, men också att tänka nytt. Det är långt ifrån en enkel uppgift, många väljer att köra på i gamla ljudspår. Dock inte denna trio.
De tidiga albumens dunkla urkraft har förfinats utan att tappa vare sig muskelmassa eller mörker. De är en sammansvetsad grupp vid det här laget. Samma medlemmar, sex album sedan 2011 och en mängd spelningar tillsammans har gjort en trio som golvade mig för snart åtta år sedan ännu bättre. Musiken är fortfarande en arena som domineras av Hedvig Mollestads gitarrspel – med benäget stöd av en solid kompsektion – där riff, modalitet och distad gitarr utgör grundbultar. Samtidigt upplever jag att det finns en lekfullhet och interaktivitet som inte alltid märkts på gruppens skivor. En frihet inom låtarnas form.
Jag anar humor i musiken. Gott så. Kanske är det därför HM3 aldrig ens ha hamnat i närheten av frimärkssamlarfusion. Här sker de musikaliska vulkanutbrotten med precision och samspel, men även med brutal och yster attack. Som om Neil Young fått gitarrlektioner av John McLaughlin. Och tvärtom.
Thomas Olsson
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här
