Recenserad i OJ 6-12
HENRY THREADGILL ZOOID
Tomorrow sunny / The revelry, Spp
A day off – Tomorrow sunny – So pleased, no clue – See the blackbird now – Ambient pressure thereby – Put on keep/Frontispiece, Spp
Pi recordings PI43/Forsyte/tid 44 min
Henry Threadgill fl bfl as, Liberty Ellman g, Jose Davila tb tuba, Christopher Hoffman cello, Stomu Takeishi elb, Elliot Humberto Kavee dr.
Insp i New York 3–4 december 2011.
Betyg 3: •••
Altsaxofonisten och flöjtisten Henry Threadgill måste vara en av avantgardejazzens mest egenartade personligheter, en stark improvisatör men framförallt en helt igenom kompromisslös kompositör, som utan att förtröttas fortsätter att göra unik musik för udda instrumentkombinationer. Hans grupp Zooid som existerat under större delen av 2000-talet, är inget undantag: tuba, gitarr, cello, elbas och trummor.
Threadgills kompositioner uppfattar jag som lite detaljpetiga och stränga. De blir sällan högljudda och larmande och egentligen aldrig traditionellt svängiga. Trummisen Elliot Humberto Kavee undviker det gängse cymbalsvänget. I kombination med tuban blir rytmiken lite stompig och uppstyckad. Verkligen inget fel med det.
Personligen tycker jag bättre om Henry Threadgills 70- och 80-tal: hans legendariska trio Air och hans mer brassorienterade sextett (som egentligen var en septett!). I Zooid tycker jag att improvisationerna blir inlåsta. Jag saknar framförallt Threadgills passionerade altsaxspel.
Men visst är detta unik musik – motsträvig och fascinerande. Inte alltid lätt att älska, talar mer till intellektet än till känslolivet. Men den bör absolut höras, trots mitt aningen snålt satta betyg.
Jörgen Östberg
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här
