JACOB FRED JAZZ ODYSSEY Walking with giants + 2

Recenserad i OJ 1-11

JACOB FRED JAZZ ODYSSEY
Walking with giants

Daily wheatgrass shots – Nibbles – Skeeball over the ocean – Arrival – Walking with giants – Lola & Alice – Muppet babies get lost – Sean´s song – Son of Jah – Calm before the storm – As it will be – Perfect wife’s flannel pj’s – Hover

Hyena Records TMF 9325/The Orchard /tid 66 min

Brian Haas p, Reed Mathis 12-str-g sitar cello b, Jason Smart dr perc.
Insp 2004.
••••

JACOB FRED JAZZ ODYSSEY
Slow breath, silent mind

In a sentimental mood – Off minor – Central Park West – Nibbles – Up jumped spring – Hover – Alone together – Improvisation for sts9 – Fall – Slow breath, silent mind – Prince of darkness

Kufala Recordings / www.kufala.com /tid 70 min

Brian Haas p, Reed Mathis b bg, Jason Smart dr perc.
Insp 2003.

•••••

JACOB FRED JAZZ ODYSSEY
The sameness of difference

Have you ever been to electric ladyland – Slow breath, silent mind – The maestro – Santiago – Fables of faubus – The spark that bled – Don’t let bring you down – In our own sweet way – Davey’s purple powerline – Halliburton breakdown – Wonderful – Happiness is a warm gun (live)

Hyena Records HYN 9343/The Orchard /tid 53 min

Brian Haas p, Reed Mathis b electronics, Jason Smart dr.
Insp 2005.
•••••

Flera jazzgrupper har börjat spela en sorts gränsöverskridande postmodern fusion med musikaliska influenser från de mest skilda håll, varav en stor portion s k  indie rock. Jag har inte funnit någon som bättre än Jacob Fred Jazz Odyssey lyckas kombinera denna musik med engagerande och fantasifull improvisation. I JFJO är det ofta oförutsägbart vilken riktning musiken ska ta och gruppmedlemmarna förefaller stimulera varandra in på nya oprövade vägar, som dock aldrig blir abstrakta eller atonala. Musiken är inte svårlyssnad, men kräver tillvänjning och kommer bäst till sin rätt i hörlurar. Den kreativa förmågan är ju alltid en stor tillgång i livesituationer, vilket säkert är anledningen till att JFJO haft så stora framgångar på klubbar och festivaler.

Bland det studioinspelade materialet förekommer också enstaka liveupptagningar. Jacob Fred är en fiktiv figur som inte finns i gruppen, utan det är pianisten Brian Haas som är bandets ledare. Han har skiftat manskap genom åren och leder numera en kvartett med helt andra lekkamrater än de som förekommer på dessa tre skivor. Haas har annars lett en trio under hela 00-talet, mestadels med de musiker som deltar här, Hans spel kännetecknas av stor lyhördhet. Basisten Reed Mathis är en viktig kugge som ger gruppen ett eget sound med hjälp av 12-strängad akustisk gitarr, sitar, cello, basgitarr, bas med oktavpedal, diverse elektroniska effekter m. m . Percussionisten och trumslagaren Jason Smart förfaller aldrig till några egotrippade excesser utan bidrar hela vägen till en helgjuten kollektiv produkt med smakfulla kommentarer och accenter.

Även om gruppen skaffat sig influenser från skilda håll utgör jazzen hela tiden den stadiga grunden, om än med ett rockigt beat. Influenserna speglas redan i melodivalet. Visserligen består Walking with giants genomgående av originalkompositioner av gruppens medlemmar, men Slow breath, silent mind mixar originalen med standardmelodier hämtade från jazzens stora (Duke Ellington, Thelonious Monk, John Coltrane, Wayne Shorter). The sameness of difference slutligen blandar med standards från de mest skilda musikvärldar (Björk, The Flaming Lips, Charles Mingus, Neil Young, Brian Wilson, Dave Brubeck, The Beatles, Jimi Hendrix). Enligt min mening är alla tre albumen bra exempel på något av det gångna decenniets mest angelägna nyskapande jazz- och improvisationsmusik.

P-O Larsson