Recenserad i OJ 5-10
John McLaughlin & The 4th Dimension
To the one
Discovery – Special beings – The final line – Lost and found – Recovery – To the one
ABLX 027/www.abstractlogix.com /tid 40 min
John McLaughlin: g.gsynth, Gary Husband: dr, pc, keyb, Mark Mondesir: dr, Etienne M´Bappe: elb.
Insp Nice och Monaco nov, dec 2009.
••••
På nya plattan To the one fortsätter den brittiska gitarristen John McLaughlin att uttrycka sin spirituella röst. Respektfullt visar han här sin kärlek till saxofonisten John Coltranes betydande mästerverk A love supreme. Coltrane har varit en stor inspirationskälla till McLaughlin.
Redan 1973 hyllade McLaughlin John Coltrane, då tillsammans med Carlos Santana, på albumet Love devotion surrender. På skivan finns långa, jambetonade tolkningar av Naima och A love supreme.
På To the one bygger McLaughlin vidare på sin inspiration av saxofonistens verk. Vi bjuds på böljande, mästerlig gitarrfusion. Samtliga sex kompositioner är skrivna av den nu 68-åriga McLaughlin själv. Blixtsnabba löpningar längs gitarrhalsen och halsbrytande fraser varvade med melodislingor genomsyrar McLaughlins spelstil och kompositoriska tänk. Låtarna är ofta uppbyggda runt komplexa teman med fokus på mycket tät harmonik. Samtidigt tillåts alla i gruppen ”spela ut”. Konceptuellt och känslomässigt visar plattan en stor öppenhet.
Kompgruppen The 4th Dimension, som samarbetat med McLaughlin sedan 2004, består av namnkunniga musiker som Gary Husband (Allan Holdsworth, Jack Bruce) som dubblar på trummor och keyboard, Mark Mondesir på trummor (Courtney Pine, Dave Holland) samt kamerunska basisten Etienne M’Bappe (Joe Zawinul, Steps Ahead, Ray Charles).
Tillsammans skapar de en gruppdynamik på en hög musikalisk nivå. De spelar en eldig muskelfusion som håller åhöraren i sitt grepp och som aldrig blir långtråkig – som så mycket annat lätt blir i denna genre. Här finns klara kopplingar till indiska element som McLaughlin utforskade med Shaktiprojekten och korta fraser ur repertoaren hos hans legendariska jazzrockgrupp Mahavishnu Orchestra på 70-talet.
Att det aktuella projektet fungerar utmärkt live kunde man konstatera i våras då John McLaughlin med The 4th Dimension uppträdde under Uppsala gitarrfestival på ett utsålt Uppsala konserthus.
Det är inte svårt att förstå Miles Davis glädje när han 1969 plockade upp den då 29-årige talangen McLaughlin till sitt band för att spela in några banbrytande album. Vid den tiden tog Miles steget in i sin elektriska period. McLaughlin medverkade på Miles Davis album In a silent way 1969, Bitches brew 1970 och A tribute to Jack Johnson 1971.
John McLaughlin är lika innovativ och intressant att lyssna på nu, över 40 år senare, när han visar hur han tycker att gitarrfusion modell 2010 ska låta.
Ett citat från en intervju i brittiska jazzmagasinet Jazzwise nyligen (# 141/2010) visar tydligt vad McLaughlin anser om sin egen musikaliska vision och utveckling:
– Life is about learning, you never stop learning so how can you reach a destination?
patrik sandberg
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här