LED The Ocean

Recenserade i OJ 6-11

LED
The Ocean

Dazed and confused – Four sticks – Ten years gone – Misty mountain hop – That´s the way – Black mountain side – The grunge – No quarter  – The ocean – The rain song – Kashmir.

Kopasectic KOPACD 038/Naxos/ tid 65:55

Nils Jansson tp, Mats Äleklint tb, Thomas Backman as  cl, Alberto Pinton bars, Per-Åke Holmlander tuba, Dan Berglund b (8), Peter Danemo dr. 
Insp i Stockholm 13–14 juni 2011.

Betyg 4: ••••

Peter Danemo har hämtat en del av musiken på den aktuella cdn ur Led Zeppelins repertoar. Ett band som han gillade i tonåren. I den här skickligt åstadkomna samlingen har han bearbetat melodimaterialet och därtill kopplat loss medmusikanterna från tyglar och betsel. Resulterande i raffinerade arrangemang med vackra klanger och skimrande färger. Mycket skickligt utfört. Det är intressant att upplevelser i minnets labyrinter tränger sig på och vill göra sig hörda i nutid.

Att det förflutna fortfarande musikaliskt sett har ett visst grepp om minnet och påverkar nuet. Så både musikaliskt och tankemässigt är Peter Danemos projektarbete intressant. Dessutom är musiken inte utförd vare sig spökbandsmässigt eller en ren cover utan mycket personligt åstadkommen. Inledningsvis tar Mats Äleklint initiativet i ett formidabelt formulerat solo. Hans breda och tidvis mycket vackra ton och kraftfulla uttryck startar i ett sugande tempo. Samma sak i melodi nummer nio – The ocean. En musikalisk person som är en tillgång i flera sammanslutningar.

Samma sak gäller de övriga blåsarna. Alberto Pintons spel på barytonsaxofonen har en specifik sväng som omedelbart utvisar vem som håller i instrumentet ifråga. Likaså Holmlanders tubaspel som är mycket attraktivt och stötarna kommer på exakt det rätta ställena. Likaså i det breda soundet i botten på gruppens instrumentklang. Nils Jansson klättrar obesvärat upp i höjden på sin trumpet. Han har en exklusiv ton i instrumentet som fascinerar varvat med en framåtriktad energisk energi.

Thomas Backmans klarinettspel infiltrerar sig väl med de djupa klangerna från de övriga samtidigt som hela gruppen arbetar med en beundransvärd dynamik. Dan Berglund medverkar med välkontrollerat basspel i melodi nummer 8.

En cd som anbefalles utan minsta tvekan

Leif Wigh