LISA ULLÉN Catachresis

Recenserad i OJ 6-11

LISA ULLÉN
Catachresis

Gulmijulin – Low voice 1 – Mine – Periphrasis-GOLD  – Fringe – Dig – Granite – Fringe ll – Low voice ll – Adagio-GOLD – Talking to Carla – nol-I – Granite ll.

Nuscope recordings cd 1025//tid 53 min

Lisa Ullén p.
Insp i Göteborg 10 – 11 maj 2010.

Betyg 3: •••

Lisa Ulléns tredje cd är lika omväxlande och musikaliskt smittande som de tidigare utgivna. Hon arbetar med pianoinstrumentet i dess hela omfattning, använder tangenter, strängar, pedaler, klangkropp och hela arsenalen i övrigt. Tolkas titeln rätt så avses med den en sammanblandning av olika bilder och/eller sammanställning av motstridiga ord.

Och titeln stämmer väl med intrycket musiken genomgående gestaltar.

Det är kraftfullt, ibland lite hotfulla toner, som Lisa Ullén utvinner ur klaverinstrumentet. Samtidigt finns en rik dynamik där det stundtals låter som om tonerna kommer från en avlägsen källa, rentav belägen på annan ort. Eller från ett litet hörn i ett stort, slutet rum. Omväxlande då med hårdpumpade ljudskalv. Möjligen förekommer det partier där föremål har pressats på pianosträngarna men det är en gissning. Det kan vara hur som helst med den detaljen. Men säkert är att Lisa Ullén använder sig av både klaviatur och direktspel på strängarna.

Tonflödet ger också intryck av en obönhörlig kamp med nuet. En kroppslig, muskulös rörelse över instruments hela yta. Det är förunderlig musik och jag undrar hur den uppstår? Är den välplanerad och komponerad? Eller flyter den bara upp ur i nuets lust att försöka bringa ordning i tillvaron? Vilka minnesfragment ur det förflutna avsätter ljudsammanställningar som denna intressanta musik? Jag kallar inte musiken för jazz vilket inte heller känns nödvändigt i färden mot framtiden.

Leif Wigh