MAGNUS ÖSTRÖM Thread of life

Recenserad i OJ 1-11

MAGNUS ÖSTRÖM
Thread of life

Prelude – Piano break song – Longing –Afilia mi – Weight of death – Ballad for E – The haunted thoughts and the endless fall – Between – Hymn (for the past part I) – Hymn (for the past part II)

ACT 9025-2/Bonnier Amigo tid 77 min
Magnus Öström dr per elektronik  keyb vo, Andreas Hourdakis g , Gustaf Karlöf p key vocoder, Thobias Gabrielsson elb synt keyb tp, Pat Metheny g (1 nr), Dan Berglund b (1 nr). 
Insp  i oktober – november 2010 i Stockholm samt 1 nr i New York december 2010

•••••

Att e.s.t var en mycket sammansvetsad trio, vars unicitet och särart låg just i en slags kollektiv individualism, har väl knappast gått någon förbi som följde deras utveckling under de 18 år de fick verka. Att aldrig stanna upp utan söka nya vägar och gå vidare var ett annat signum där cd:n Leucocyte – som blev gruppens sista platta – pekade i många riktningar.

Förra året kom Dan Berglunds första utgåva i eget namn Tonbruket (nyligen belönad med en Grammis för bästa jazzplatta 2010), en skiva som på flera sätt både överraskade till sättning och form och som initialt verkade ha mycket lite kopplingar till e.s.t men ändå inte.

Nu har Magnus Öström efter ett längre speluppehåll släppt sin debutcd Thread of life som initialt har påtagliga kopplingar till e.s.t men också något annat. I pressreleasen beskriver Öström albumtiteln sina utgångspunkter så här; ”Livets tråd är för mig energin som löper genom allt levande och håller det vid liv och också det som ger gnistan till mitt liv. Men vi måste vara medvetna om att det är en skör tråd som kan gå av vilken minut som helst…” Thread of life är en på flera plan väldigt stark platta trots eller kanske på grund av sin lågmäldhet.

Den är varierad i intensitet och stämningslägen, både ljus och mörk, men det finns ett beslutsamt driv framåt. Öströms slagverk fungerar som livspuls, ibland intensiva och ”klappriga” som i Piano break song eller den suggestivt oroliga The haunted thoughts and the endless fall, ibland sublima nästan ohörbara taktmarkeringar som i den balladliknande Between eller den avslutande långa och intensivt växande Hymn for the past. Öström bjuder in till en mycket personlig resa, där vi på vägen periodvis exponeras för det vi känner igen ifrån e.s.t – t ex de vackra, men lite vemodiga eller bitterljuva balladerna Weight of death och Longing där stämningslägen blandas kontrasteras med sparsmakad elektronik.

Merparten av Öströms kompositioner är långa och det ges stort utrymme till tempoväxlingar och kolorering, där början och slut sällan är identiska. Det händer något på vägen. Materialet ger generös exponering för medmusikerna. Gustaf Karlöfs pianospel är oftast ljust och lyriskt vilket han balanserar skickligt med molltyngda motpolerna. Andreas Hourdakis gitarr kan vara surrande intensiv eller eteriskt lätt, men alltid rätt, dock inte alltid förväntad. Den mångsidige Thobias Gabrielsson finns här och var i ljudbilden och understryker och sammanfogar de sällan rätlinjiga melodiska utstakningarna.

Det finns en komposition som påtagligt skiljer sig ifrån bl.a genom sin avgränsning och sättning Ballad for E, där gitarristen Pat Metheny och Dan Berglund medverkar. En oerhört suggestiv ballad som andas förtröstan och försoning. Metheney spelar långsamt och sökande, Berglunds bas är både fast men stundtals trevande och Öströms trummor periodvis svaga och viskande, sammantaget en illustration av livets oförutsägbarhet.

Det var länge sedan jag blev så påtagligt berörd av en platta, inte omedelbart men efter ett par spelningar.

En storslagen skiva i ett ödmjukt format.

Ulf Thelander